Hopp til innhold

– Norge i strid med folkeretten

Svenske samer hevder at Norge bryter folkeretten i arbeidet med ny reinbeiteavtale. De krever at den svenske regjeringenen stanser forhandlingene.

Svenske reindriftssamer nekter å forlate Norge
Foto: Klemet Anders Sara / NRK

Fredag vil de svenske reindriftssamene demonstrere i Stockholm.

Under demonstrasjonen vil det svenske utenriksdepartementet få overlevert et krav om at forhandlingene om ny reinbeiteavtale brytes, heter det i en pressemelding fra Saarivuoma sameby.

– Det er på tide at våre forhandlere blir kalt hjem for å vurdere situasjonen på ny. Vi må rådslå for å komme til bunns i hva vår rett til reinbeite i Norge faktisk betyr, sier den svenske sametingsrepresentanten Sara Larsson.

Nå krever reindriftssamene på svensk side at regjeringen i Stockholm stanser forhandlingene om en ny avtale om reinbeite.

 

Bestemmer alene

De svenske samene sier at Norge i 2005 bestemte seg for ensidig å lovregulere de svenske samenes rett til bruk av beiter i grenseområdene. Dette strider mot folkeretten, ettersom det ikke er i samsvar med grensetraktaten Lappekodisillen fra 1751.

Les også: Støtter svenske reineiere

Bakgrunnen for den norsk-svenske reinbeitekonflikten er at konvensjonen som tidligere regulerte reinbeite ved grensen opphørte i 2005. Norske myndigheter støtter seg til bestemmelsene som gjaldt fram til 2005, mens svenske reindriftssamer baserer seg på Lappekodicellen fra 1751, som etter deres mening gir svenske samer større beiterettigheter enn norske myndigheter tillater.

Les også: Ministere uenige om beiterettigheter

Forfølger svenskene

Viderer hevder Saarivuoma sameby i pressemeldingen at Norge de siste årene har på ulikt vis terrorisert svenske samer på sommerbeitene i Norge. Sverige har ikke reagert når den norske stat har revet reingjerder, fordrevet reinflokker og truet samiske samfunn i Sverige med bøter.

Les også: Norge og Sverige ruster seg til reinkrig

 

 

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.