Hopp til innhold

– Dáidda bisseha čalmmiid

-Muhtinláhkai nuorran dego badjelgeččen vuorasolbmuid dáiddaárvvoštallamiid. Muhto sii dat oahpahedje munnje geahččat dáidaga sámi čalmmiiguin ja estetihkain, lohká Anne Wuolab. Son rabai Sámi Dáiddaguovddáža geassečájáhusa.

Anne Wuolab

Anne Wuolab

Foto: Anna Anita Guttorm / NRK

Bearjadaga geassemánu 27.beaivvi rahppoi dán jagáš geassečájáhus.13 mielahttu Sámi Dáiddačehpiid Searvvis (SDS) leat searvan dan jagáš čájáhussii. Dáidagat govvejit dálá áigásaš sámi dáidaga, nugo dahkku Gjert Rognli, Asbjørn Forsøget, Annelise Josefsen, Ulrika Tapio Blind ja Aage Gaup bokte.

Sámi Allaskuvlla diehtojuohkinráđđeaddji Ánne Wuolab rabai čájáhusa duostilis sániiguin. – Joatkkaskuvlla vázzedettiin Romssas bargen Artic Galleriijas. Mu bargu lei veahkehit ráhkadit čájáhusaid. Ledjen iežan mielas šaddagoahtán hui áicil ja čeahppi.

Aage Gaup med bildet Blå dame/Alit nisu.

Alit nisu (Aage Gaup).

Foto: Anna Anita Guttorm / NRK

Sámi estetihkka

– Galleriijas fitne olu vuorrasat olbmot, ja muhtinláhkai badjelgehččen sin čalmmiid ja sin vihkkedallamiid. Go ledje skuvllas oahppan dáiddahistorjjá ja hápmeáigodagaid birra. Ja dieid ektui han galggai vihkkedallat ja mihtidit maiddái sámi dáidaga, muitala Wuolab.Vuoras guossit eai duššadan mu sagaid.

Lohká sii nevvo su geahččagoahtet sámi čalmmiiguin, ohcat sámi estetihka, ja árvvoštallat dan mielde. – De muitájin siesá hearvabáttiid lebbema. Áhči náittosleaŋkkaid hervema. Eatni gámanjunne gohpama. Ja viellja suohpana njámmama.

Mathis Nango govat.

Mathis Nango govat

Foto: Anna Anita Guttorm / NRK

Sámi čalmmiiguin

Anne Wuolab jáhkká dáidda ja dákkár čájáhusat go Geassi, muittuhit min áicat ja vihkkedallat. Ja vaikkoba geahčadit ođđasit min estetihka ja duddjoma. – Mu mielas leage dáidaga okta áigomuš bissehit čalmmiid ja lágabuid geahččat.

Wuolab muittihii vel ahte čakčat álgá Sámi Allaskuvllas ođđa oahpahus, duoji bacheloroahpu. Mii lea 3-jagi oahpu duojis, dáidagis ja hápmemis.

Ođđa bálgát

– Doaivumis duoji bacheloroahppu váikkuha oaidnit duoji ođđaláhkai. Ja ahte Sámis šaddet ođđa duojárat ja dáiddárat, lohká Anne Wuolab.

Birrasiid 30 logi olbmo ledje boahtán Sámi Dáiddaguovddáža rahpamii. Čájáhus bistá olles geasi.

Korte nyheter

  • Beitekrise i Karasjok - skuterløyper stengt

    Kriseberedskapsutvalget har erklært beitekrise i store deler av Karasjok. På grunn av dette er flere skuterløyper stengt, skriver Karasjok kommune på sin nettside.

    Løype 5 mellom Láŧevuovdi og Guovžilbohki og løype 17 Badjenjárga til Dákteroavvi stenges midlertidig.

    Løypa stenges fram til 8. april av hensyn til reindriften.

    Karasjok kommune kan stenge skuterløyper etter kommunal forskrift om snøskuterløyper § 7.

    Beitekrisen har rammet flere distrikt i Nordland, Troms og Finnmark, og har så langt berørt i overkant av 60.000 rein.
    Foto: Landbruks- og matdepartementet
  • Dieđihit eambbogo 30 goddon Israelea falleheamis Syriijas

    Siviila olbmot ja soalddáhat galget leat goddon israelalaš áibmofalleheamis Syriijas, syriijalaš eiseválddiid dieđuid mielde.

    Eanetgo 30 olbmo galget dieđuid mielde goddon.

    Dieđuid mielde galgá Israel fallehan Aleppo gávpoga mannan ija diibmu 01.45 báikkálaš áigge.

  • – Alimus Hálddahusriekti bággeha ii-sápmelaččaid Sámediggái 

    Sámiráđi ságadoalli Áslat Holmberg oaivvilda, ahte Suoma Alimus Hálddahusriekti (AHR) badjelgeahččá sámi álbmoga.

    – AHR lea ođasmahttán mearrádusaid, mat leat gávnnahuvvon rihkkut sápmelaččaid vuoigatvuođa friddja politihkalaš ortniiduvvamii, oaivvilda Holmberg.

    AHR lea mearridan, ahte mannan čavčča sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Riekti lea gieđahallan badjel čuođi sámediggeválggaid válgalogahallama ja válgabohtosa guoski váidaga.

    – AHR fas bágge Sámedikki dohkkehit 72 ii-sápmelačča ižas jienastuslohkui. Ná áitá Sámedikki legitimitehta sápmelaččaid ovddastanorgánan, cuiggoda Holmberg.

    Aslak Holmberg
    Foto: Piera Heaika Muotka / Sámiráđđi