PÅ NORSK:
(Muitaleaddji: Isak Samuel Hætta)
Dás Gáldodievá láhkosis leat ollu muitalusat go olbmot leat gávnnadan ulddaiguin. Ulddat leat diet olbmot, maid mii dábálaččat eat oainne. Sii dat mearridit háliidit go oidnot, vai eai. Sii ellet juste dego mii dahkat. Sis leat maiddái ealut ja oamit, sii guolástit ja bivdet meahcis dego mii dahkat.
Go vádjola mehciin máhttá dáhpáhuvvat ahte olmmoš beassá oaidnit ja vaikko ságastit siiguin. Olbmot dán guovllus leat muitalan go sevdnjes eahkedis ihtet dollagáddái dakkár ulddat. Diet ulddanieiddat, muitalit olbmot, leat oalle čábbát, sis leat hearvás fiinna biktasat ja leat oalle čeahpit juoigat. Muitaluvvo maiddái ahte dat leat ulddat, geat leat oahpahan sámiid juoigat.
Ja go galgá idjadit meahcis de ii oaččo summal bisánit ja ráhkadit idjasaji vaikko gosa. Jus álggát ulddaid orrunbáikki ala, dahje sin bálgá ala, dahkat dola dahje cegget lávu, de dus gal ii leat ráfi dan ija. Dán muitalusat gulat movt máhttá geavvat jus soaittát nie barggat:
Balddonasat meahcis:
Go nohkká amas báikkiide ávdin darfegođiide jávregáttiin, gos lávejit dávjá balddonasat. Ja jus heive dain álgit ija orrut seavdnjadin, de galgá álo nohkkat álohii aivve uksii oivviid. Dalle oažžut ráfi oađđit. Muhto jus it nohka nu. De leat muhton báikkiin bahás balddonasat ahte sii eai atte ráfi oađđit. Leai oktii muhtun boares sápmelaš. Ja son leai maiddái gullan ahte darfegođiin lávejit balddonasat. Muhto son ii jáhkkán. Son háliidii geahččalit. Son leai muhtomiin mátkkošteami čakčat. Ja šattai hui seavdnjat. De das leai darfegoahti jávregáttis, ja son diđii dan goađi. Ja son manai dan goahtái ja dagai dola ja vuoššai gáfe ja borai. De go son lei geargan, de son nohkai. De riemai su beana noskit. Muhto ii son beroštan das, dan beatnagis. Son šikkui dan eret.
Beana gal heittii dan háve. Muhto de riemai fas noskit. De noskkii maid noskkii. De rogádii hui fasttes jienain beana, ja ruohtastii isidis oaivvi ala. Ja goarju dasa, ja noská. Muhto isit šiggu dan beatnaga. Beana figgá ain noskit.
Darfegoađis ii lean uksa, dat leai rabas. Nu ahte son oaidná jávrri álohii dan uksaráiggi bokte. De son oinnii go bođii hui čáhppes beana, ja manai nuppe beallái árrana. Ja gullo snuggame ja goassame nuppe bealde. Muhto son jurddaša, ahte dat lea boahtime vissá soames olmmoš, mii lea ohcame bohccuid. Ja de doaivvui son dan beatnaga máid oinnii, ahte dat lea dan olbmá beana.
De son oinnii go manai dat beana fas olggos. De lei oanehaš. De son oinnii go fas bođii sisa dat beana, ja snuggá vuohon. Ja gullui gáskime dávtti. De son cahkkehii riššasákki. Ja go son leai faskkasteami riššasákki de ain gullo goassame dat beana nuppe bealde. Ja go son faskkastii riššasákki, de son anii hui váras ahte oidno go ruohtasteami uksaráiggi olggos. Go son cahkkehii riššasákki de son ii oaidnán ovttage beatnaga nuppe bealde. Iige oidnon olggos ge ruohttame beana.
De son álggii jurddašit ahte gal dat ii lean albma beana. Muhto ii son seavdnjadin vuolgán gosage. De son geahččalii nohkkat goitge. De ledje jur rohtteme nahkárat. De riemai noskit beana vuohon. De son geahčastii vuot dan uksaráiggi jávrri guvlui. De son oinnii go jávrri guovllus boahtá dievdoolmmoš, ja bođii ja suonjai goahtái. Ja go bođii jur goađi sisa, uksii, de son ii oaidnán maidege. De jávkkai dat olmmoš.
De son čáhkkehii fas riššasákki, ja čuovggai buot siskkobealde goađi, muhto ii son oaidnán ovttage olbmo goađis. De son goitge fas nohkai. De go ledje jur rohtteme nahkárat. De lei dego olmmoš mii dohppii su guovtti juolgái, ja rohttii olggos goađis. Ja son ii orron deaddime maidege. Dat leai dego livččii hui gievrras olmmoš. Ja go son bođii olggobeallái goahteuvssa. De leai dego olmmoš mii bálkestii su badjel miestagiid, dievá vuollái. Nu ahte son manai hui loktosis badjel miestagiid. Muhto son ii gal oaidnán šat dan olbmo, dalle go gaikkihii olggos. Son dovddai ahte dat fertii leat olmmoš, mii gaikkihii su olggos goađis ja bálkestii su velá badjel miestagiid.
Gal son veaháš suorganii gal dan háve, ja son jáhkká gal ahte muhtun báikkiin leat balddonasat, mat eai atte ráfi. De dat olmmái manai goahtái, ja válddii niesteseahkas olggos. Ja manai ja nohkai dan seammá sadjái gosa bálkestii su, dat balddonas. Muhto de son oaččui ráfi, son velá nohkestii nai, iige gullan šat maidege. Go son iđđes lihkai, de son vuoššai velá gáfe seammá sajis. Muhto goahtái son ii gal duostan mannat vel beaivet ge. Ja go son lei geargan gáfestallamis, de son fas vulggii. Muhto son ballá dan goađis, ja gal das ballet vel earát nai guđet leat gullan su fearána.