Hopp til innhold

24 mehter guhkkosaš dáidda čájehuvvo «dáidagiid Olympiagilvvuin»

Čieža sámi dáiddára barggut leat oassin ovtta máilmmi deháleamos dáiddačájáhusain Tuiskkas.

Flere personer tar ned 24 meter lang kunst fra veggen

RÁHKKANEAMEN: Ollosat fertejit veahkkin go guhkes seaidnedáidda galgá stuorra máilbmái.

Foto: Mariela Idivuoma / NRK

– Documenta lea nu stuora ja dehálaš čájáhus ahte ii sáhte gal biehttalit go sii dáhttot čájehit dáidaga, dadjá Dáiddakuráhtor Gerd Schwalenstocker, dan bottas go son páhkke sámi dáidaga mii galgá sáddejuvvot Documenta nammasaš čájáhussii.

Gerd Schwalenstocker foran "Historjá" kunsten

– STUORÁMUS GUDNI: Dáiddakuráhtor Gerd Schwalenstocker gohčoda Documenta dáiddáriid «Olympiádan».

Foto: Mariela Idivuoma / NRK

24 mehter guhkkosaš sámi dáidda, man namma lea «Historjá», galgá Documenta čájáhussii Tuiskii, váikko dál rievtti mielde lei mearriduvvon bissut ruovttus Romssa Universitehta seainnis.

– Documenta lea dáidáriid Olympiagilvvut. Searvat dása lea buot stuorámus gudni, muitala Schwalenstocker.

– Juohke dáiddára sávaldat

Dan erenoamáš dáidaga lea Britta Marakatt Labba ráhkadan. Dat lea 24 mehter sámi historjjá ja mytologiija.

Dáiddár ieš lea ráhkkaneamen logaldallat dáidagiiddis birra Romssa Universitehtas. Muhto farga dolle son maid dán beakkán čájáhussii Duiskii.

– Dát lea nu stuora dáhpáhus, máilmmičájáhus. Juohke dáiddára niehku lea oktii eallinagis beassát čájehit dáidagiiddis Documentas. Mii berret illudit go sii leat válljen sámi dáidaga dohko, dadjá lihkolaš Marakatt Labba.

Britta Marakatt Labba sammen med eget kunstverk

ILLUDA: Dáiddár Britta Marakatt Labba illuda Documenta čájáhussii. Son lea ráhkadan dáidaga «Historjá».

Foto: Mariela Idivuoma / NRK

Ja sámi dáidda lea dál bivnnut ja čalmmustahtto dál viidát máilmmis. Čieža sámi dáiddárat oasálastet dán jagi Documentas Athenas ja Kasselis. Dáiddačájáhus mii lágiduvvo juohke viđát jagi.

– Mon ferten gal rámidit min sámi dáiddáriid. Mii leat bargan ollu ja leat máŋgalogi jagi earret eará Sámi Dáiddasearvvi bokte geahččalan fievrridit iežamet dáidagiid máilbmái. Dál 30 jagi maŋŋá mii leat lihkostuvvan, dadjá Britta Marakatt Labba.

Politihkka ja dáidda

Nubbi dáiddár gii lea Documenta čájáhussii lea Maret Anne Sara. Son lea mannamin Pile of Sápmi dáidagiid čájehit.

Maret Anne Sara

TUISKII: Maret Anne Sara lea okta dain čieža dáiddáriid searvvis, gii beassá čájehit iežat dáidaga Documenta oktavuođas.

Foto: Robin Mortensen/NRK

– Dat lea hui mávssolaš beassat Pile of Sápmin nie stuorra arenai justa dáinna dáidagiin, erenoamážit go stáhta lea guoddalan mu viellja ášši alimusriektái, dadjá son.

Sara vielja, Jovsset Ante Sara, lea boazosápmelaš, ja son lea dikkis ákkastallan stáhta vuostá, go son lea guhččojuvvon unnidit ealu 75 heggii.

Dan oaivvildeaba sihke vielja ja oabbá ii leat vejolaš. Jovsset Ante Sara lea guktii juo vuoitán Norgga riektesystemas. «Pile of Sápmi» dáidda lea áiddo dán ášši birra.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK