Hopp til innhold

- Hvem styrer hva i sametingsregjeringen?

Sametingspresident Aili Keskitalo må forklare hvem som styrer hva i sametingsrådet. - Både folket og opposisjonen må vite dette, sier Marianne Balto (Ap). 

Marianne Balto

Marianne Balto

Foto: Kenneth Hætta

I dag starter Sametingets plenumsmøte i Karasjok. Et av de første sakene som debatteres er sametingsrådets beretning om virksomheten.

Her redegjør presidenten hvilke saker sametingsrådet - tingets regjering - har arbeidet med siden forrige plenumssamling.

GULDAL: Balto jearrá moivviid váikkuhusaid birra  

Vil ha klarhet

Nestleder i Aps sametingsgruppe, Marianne Balto forteller at hun vil spørre hvordan ansvarsfordelingen endres i rådet.

- Etter det interne bråket hvor visepresidenten måtte beklage og be om offentlig unnskyldning, varslet presidenten en del endringer. Hva det er snakk om må både folket og vi i opposisjonen ha klarhet i. Blant annet er det viktig å vite hvem i rådet vi skal forholde oss til i de ulike sakene, sier hun til NRK Sámi Radio.

- Omrokkeringer

På en pressekonferanse for snart to uker siden opplyste president Keskitalo at hun ville se på rollene innad i sametingsrådet.

- For å hindre misforståelser og uklare roller, uavklarte ansvarsforhold, så ser vi behov for en omrokkering av saksområder og fullmakter i sametingsrådet. Det skjer i løpet av kort tid, sa hun.

Meldingen kom etter at visepresident Johan Mikkel Sara offentlig måtte be presidenten om unnskyldning etter å ha skrevet at hun manglet ryggrad.

Alt om bråket i sametingsrådet.

- Ikke ute etter billig gevinst

- Er dere ute etter å skaffe dere billige politiske poeng når du reiser en sak som rådet har redegjort for? 

- Absolutt ikke. Ap har ikke kommentert eller på annen måte blandet seg inn i de interne forholdene i sametingsrådet. Men ettersom presidenten selv opplyste at det blir endringer i maktforholdene, er det nødvendig å vite hva dette innebærer, svarer Marianne Balto.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.