Christian Finnskog omtaler JR Ewing- "Maelstrom"

Den här skivan är brutalt mjuk. Det är ungefär så jag känner det när låtar som ”Insect Intercourse”, ”For We are dead” och inte minst öppningen – den episkt nervslitande ”Change is Nothing (Everything is)” rasar förbi.

Maelstrom låter precis så storslagen som grabbarna i JR har snackat om i intervjuer, som om någon drog ur bottenpluggen på harcoreskutan. In forsade 90-talsrock, bländande vackra akustiska gitarrer och sång med skrik i parentes. Den mest bisarra referensen jag hör i låtarna är något så obskyrt som gothfreaksen i Fields of the Nephilim, och även om jag är helt jävla säker på att jag inte hittar varken ”Dawnrazor” eller ”The Nephilim” i någon av grabbarna i JRs skivhyllor så väcker det goda (läs trista, uppgivna, hemska, ledsna, paniska) minnen.

För lika insnöat gotisk-parapsykoligiskt mörka texter som Carl McCoy skrev, lika hopplöst mörka texter om kärlek ’n’despair har Andreas Tylden skrivit. Ackompanjerat av trumväggar lika tjocka som ont blod och ett sound som känns som om du är jagad av polisen kunde detta blivit för mycket. Men så var det melodierna; melodierna inne i den utsökt producerade skivan är melodier jag vill höra i huvudet innan jag somnar. Det är drömskt, det är helt enkelt down right vackert. Detta är definitivt en av de starkaste lyssnarupplevelser jag har haft i år, både för att jag till tider känner mig just som den här skivan låter, och för att JR Ewing faktiskt har överraskat mig med att leverera så till de grader. Respekt.

Marte Fougner Hjort omtaler JR Ewing- "Maelstrom"

JR Ewing har lenge vært et hardcore-band med masse kred, men med et rimelig smalt publikum. ”Ride Paranoia” fikk stort sett overstrømmende kritikker, og det ser det ut til at ”Maelstrom” også får. Og det er vel fortjent!

Faren min var en gang programleder på salige Radio RV, for et program som het ”Ekte musikk”. ”Maelstrom” hadde garantert blitt spilt der. For er det en følelse jeg sitter igjen med fra dette albumet, er det at JR Ewing er et ambisiøst band som mener ramme alvor med musikken sin.

De har blitt softere og mer tilgjengelig siden sist, uten at de kommer til å nå mannen i gata av den grunn. Men vokalist Andreas Tylden har nå begynt å synge mer enn å skrike, og det er en overgang som kler både ham og bandet godt. Jr Ewing har blitt eldre, og er kanskje ikke så sinna som før. Men fremdeles innehar låtene deres masse energi og intensitet.

JR Ewing har også klart det som mange andre band bare kan drømme om; de har laget gode låter som blander godt håndverk med personlighet og følelser. Dette kommer særlig sterkt til uttrykk i låter som ”Take A Hint”, og den forrykende åpningslåta ”Change Is Nothing (Everything Is). Dette må bli soundtracket til sommeren 2005.