·
Båtrenna
·
Skipskanalen
Skyss på Årdalsvatnet
Frå 1877 vart det organisert fast skyssing av turistar over Årdalsvatnet.
Skysstasjon på Tangen
Jens Klingenberg Prestegård på Årdalstangen vart skysstasjonshaldar i 1890. Han hadde plikt til å skaffe skyss til ferdafolk på Årdalsvatnet og på Sognefjorden. han heldt to seksæringsbåtar - kvar med tre rorskarar.
Dampbåten "Nancy"
vart sett i trafikk på Årdalsvatnet i mai 1898, og seinare omdøypt til "Årdal". Skipet var eigd av A/S Årdal Dampskipsselskap. I 1928 vart den avløyst av ein større båt som heitte "Årdalsfjord" , og i 1936 kom skøyta "Astrid". Jørgen Lægreid og Olav A. Lægreid dreiv også skyssbåtar på vatnet fram til vegsambandet Årdalstangen-Øvre Årdal opna i 1942.
Rutekøyring til Tyin
Ved opninga av fjellvegen til Valdres i 1934, starta Peder Opheim og Valdresruta ved Ivar Opdal rutekøyring mellom Øvre Årdal og Tyin Hotell. Også Ole H. Hestetun og Alf O. Vee dreiv drosje på denne tida.
Vegen Lærdal-Tyin-Årdal vart i nokre år nytta til "overlandstrafikk" med turistar frå turistskip.
Ny veg mellom Årdal - Tyinkrysset vart opna i 1962.
|
Bussar i Hydrovegen på Årdalstangen. Foto utlånt frå Årdal Sogelag. |
A/S Årdal Billag vart skipa i 1934 med kommunen som hovudaksjonær. Billaget tok seg av trafikken lokalt i Årdal og rutene over fjellet mot Tyin og Valdres, og hadde også drosjer. Billaget dreiv også verkstad og bygde rutebilstasjon.
Tyskarane bygde også jernbane langs vegtraséen frå Tangen til Øvre Årdal.
Årdalstangen fekk dampskipssamband i 1869, 11 år etter at Fylkesbaatane starta rutene sine.
Post
Dei første organiserte postrutene i Noreg starta i 1647 med postruta Oslo-Bergen over Filefjell og Lærdal. Årdal Koparverk fekk eiga avgreining av postruta Oslo-Bergen då verket starta i 1702. Årdalstangen fekk postopneri i 1867, Ofredal i 1887, Naddvik i 1889 og Øvre Årdal i 1893.
Telefon
Medan nabobygda Lærdal vart knytt til telegrafnettet aust-vest i 1858 (sjå "
Telegraf til Lærdal i 1858"), skulle det gå lang tid før Årdal fekk telefonsamband. Kommunestyret søkte i 1896 om telefonline frå Lærdal til bygdene i Årdal. I 1901 vart lina Lærdal-Naddvik bygd. I 1902 vart det lagt sjøkabel over til Ofredal, samstundes med at det vart bygd telefonliner både til Seimsdal, Årdalstangen og Øvre Årdal. Dei siste gardane som fekk innlagt telefon var Fardals-gardane og Eldegard i 1959.
Øvre Årdal fekk automatsentral i 1956, og var ein av dei første stadane i Sogn og Fjordane som vart automatisert.