Hopp til innhold

Nuorra gánda liiko earenomáš bures soahtehistorjái

Dál lea sus badjelaš 3700 čuovvu Instagrámmas.

Johann Alexander Larsen Gaino
Foto: privat

Muhtun nuorat čikčet spáppa, earát spellet dihtorspealaid. Muhto dan maid Johann Alexander Larsen Gaino (17) bargá eai leat nu olus, geat barget, son čoaggá nuppi máilmmisoađi áiggi dávviriid.

Son álggii čohkket daid guovtte jagi áigi, dalle oainnat čájehii su čeahci dan áiggi soahtegahpira ja uniforpma sutnje.

– Dát diŋggat leat Duiskka soalddáha, guhte jámii girdibeaškkiheamis Davvi-Norggas nuppi máilmmisoađis. Go daid oidnen, de hirpmahuvven, ja orui hirbmat miellagiddevaš oahppat eanet dan birra, lohká Gaino.

Hjelm fra 2. verdenskrig

Suodjegahpirat

Foto: privat

Son lea ieš álgán čohkket biergasiid, ja lea dássážii fidnen guokte Duiskka , lávkka ja gohpu vel, ja leage Duiskka beali soahti, mii su mielas lea miellagiddevaš.

– Mu mielas lea sis miellagiddevaš historjá. Orru leamen nu ahte olus jurddašit Hitlera birra go duiskalaččas lea sáhka, muhto leat olu duiskalaččat geat eai liiko sutnje, muitala Gaino.

Su mielas lea maid hirbmat dehálaš ahte dávvir, maid son háliidivččii, lea albma, ja láve álo geahččat leago ođđaprodukšuvnna.

– Dáid suodjegahpiriid gávnnat interneahtas, ja oalle olu dakkáriid sáhttá gávdnat. Gávdnojit máŋga ođđaprodukšuvnna. Go mun gávnnan tiŋgga maid mun háliidan oastit, de jearan álo interneahttavuovdinbáikkis ahte leago buorre kvalitehta das ja leago originála, muitala Gaino.

Instagrámma

Ovddit jagi álggahii Gaino Instagrámma konto somá dihtii. Dál leat sus badjelaš 3700 čuovvu.

– Álggos geahččalin gávdnat dakkár soahtekontoid Instagrámmas, ja daid mun gávdnen ge. De jurddašin ahte mun maid háliidin dakkára ráhkadit, dušše somá dihte. Muhto de dat viiddui eanet ahte eanet, dat gal lea hirbmat somá!

Son jáhkká ahte olbmot liikojit dasa ahte sáhttá geahččat govaid ja lohkat veahá daid birra maid. Sus leat máŋga earágielat čuovvuleaddji, go son čállá eaŋgalasgillii.

Su kontos lea oalle earenoamáš namma, namalassii ‘’thewehrmachtandss’’. Das lea dieđusge nuppi máilmmisoađi mearkkašupmi:

hjelm fra andre verdenskrig
Foto: privat

– The Wehrmacht and SS lea namma. ‘’Wehrmacht’’ mearkkaša suodjalus, ja SS lei politihkalaš bellodat, namalassii "Schutzstaffel’’, muitala Gaino.

Maŋŋá go lea bargan dáinna moadde mánu, de sáhttá lohkat ahte son lea oahppan moadde tiŋgga:

– Go bohte eanet čuovvut, de ohcagohten buoret govva- ja informašuvdnakvalitehta. Das lean oahppan oba ollu eaŋgalašgiela maid, ja maiddái historjjá, muitala Gaino.