Hopp til innhold

Sametinget truet parti med inkasso

Partiet «Samer bosatt i Sør-Norge» nekter å betale tilbake penger. Disse fikk det for å drive politisk arbeid. Problemet er at partiet ikke er representert på Sametinget.

Sametingsbygningen i Karasjok

Sametinget skal behandle klagen fra minipartiet.

Foto: EWA-MARI HEDMAN / NRK

I 2013 ga Sametinget penger til de ulike politiske gruppene. «Samer bosatt i Sør-Norge» fikk tilsammen 96.295 kroner. Da midlene ble tildelt hadde partiet en representant. Etter valget i 2013 falt det ut av tinget.

– Plenumsledelsen konstaterer at «Samer bosatt i Sør-Norge» ikke er innvalgt på Sametinget for perioden 2013-2017. Med bakgrunn i overnevnte skal partiet tilbakebetale kr 73.117 i ubrukte midler fra tildelingen i 2013, vedtok plenumsledelsen i oktober i fjor.

Nekter å betale

Åtte måneder etter at fristen gikk ut har partiet ennå ikke betalt tilbake. 24. februar i år ber styreleder Kristin Stormo en redegjørelse for hva beløpet gjelder. Like etter svarer Sametinget.

I midten av mars skriver Stormo et nytt brev:

– Etter vår tolkning av retningslinjene står det ingen ting om at ubrukte midler skal tilbakebetales, hvis de ikke blir brukt opp innenfor et gitt tidsrom. Vi har disponert midlene slik at de kan benyttes i et lengere tidsperspektiv med tanke på sametingsvalget 2017, skriver hun.

Hun opplyser at pengene har vært brukt og fortsatt brukes til sametingsrelatert arbeid som opplysningsarbeid, samisk relaterte saker og spørsmål.

Stopper inkassokravet

I mai vedgår plenumsledelsen at de har gjort en feil. I vedtaket fra oktober i fjor er det ikke opplyst at det er klagerett på vedtaket. Derfor stopper Sametinget inndrivelsen av beløpet.

I forrige uke kom en formell klage fra «Samer bosatt i Sør-Norge».

Partiet har tidligere hatt trøbbel med økonomien. Johan Mikkel Sara ble i to rettsinstanser dømt for bedrageri .

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.