Hopp til innhold

Viimmat oahpásmuvvat unna stuorra sámi nissonii

Su dihtii ávvudit sámit iežaset beaivvi, sámi álbmotbeaivvi, guovvamánu 6. beaivvi.

Girji maid Siri Broch Johansen lea čállán

Girji maid Siri Broch Johansen lea čállán beakkánis sámi nissonis.

Foto: Vefsn Museum

Leage beakkán sámenisu Elsa Laula Renberg, gii čohkkii sámiid vuosttaš riikkačoahkkimii dien beaivvi jagis 1917. Dál lea vejolaš oahpásmuvvat sutnje, go dál lea Siri Broch Johansen čállán biografiija sus.

Elsa Laula Renberg riegádii Vualtjere suohkanis 1877, ja Vualtjere girkogirjái lea merkejuvvon ahte son gásttašuvvui juovlamánu 2. beaivvi jagis 1877.

Son šattai bajás das Vualtjere suohkanis, ja oktiibuot ledje su bearrašis ovcci máná, muhto njealjis mánáin jápme juo mánnán.

Bajásšattai geafes bearrašis

Girji maid Siri Broch Johansen lea čállán

Girji maid Siri Broch Johansen lea čállán

Foto: Vefsn Museum

Elsa Laula Renberg vánhemat ledje boazodoallit, muhto geavai nu ahte oanehis áiggis massii bearaš boazoealus, ja bearaš fertii álgit eanadoaluin.

Sis lei smávva dállu man namma lei Kanaan, muhto go bearaš gulai boazodollui, de ii lean sis vejolaš oažžut mihtiduvvot eatnamiid.

Sis ii lean vejolašvuohta beassat oamastit eanadoalloeatnamiid. Dát dannego 1880-logus lei Ruoŧa-eiseválddiin dakkáraš oaidnu ahte sámit ledje johttisámit, danne eai dohkken sii eaiggáduššat eatnamiid.

Elsa beroštišgođii politihkas

Elsa Laula bajásšattai dien áigge, ja gulai diehttalasat olbmuid ságastallamin diein áššiin.

Su áhčči lei gártan giddagassii dannego oaivvildedje su lean suoládan šibitealus, mii lei guohtumin meahccis, ja nu geavai son gávcci mánnui giddagassii.

Lars Thomas Laula lei Upmis giddagasas cuoŋománu 18. beaivvi rájes skábmamánu 18. beaivái 1887:s.

Bearraša vásáhusat bokte su politihkket

Elsa Laula Renberg, Gunnar Njarka ja Thomas Renberg

Elsa Laula Renberg, Gunnar Njarka ja Thomas Renberg

Foto: Helgeland museum , avd.Vefsn

Maŋŋilgo Elsa Laula rávásmuvai, de fárrii son Norgii. Doppe deaivvai ráhkesvuođa ja náitalii. Muhto ovdal go fárrii de lei politihkken juo olu Ruoŧa bealde.

Doppe ledje ollugat geat eai liikon su doaimmaide, de ii leat riekta čielggas báhtariigo son Norgii.

Guovvamánus 1917 čohkkii son sámiid vuosttaš riikkačoahkkimii, danne lea mearriduvvon ahte guovvamánu 6. beaivi galgá leat sámi álbmotbeaivi.

Juste danne go Elsa Laula Renberg čohkkii sámiid vuosttaš oktasaš deaivvadeapmái.

Gula ášši

Son jođašii maid olu, earret eará leat su biografiija-girjjis govat mat čájehit su mátkkiin.

Mátki Detnui

Elsa Laula Renberg deaivvadii sámiin Buolbmágis 1920.

Foto: Helgeland Museum avd:Vefsn

Girjji lea Siri Broch Johansen čállán ja ČálliidLágadus dat ammuha biografiija-girjji.

Siri Broch Johansen

Girječálli Siri Broch Johansen

Foto: Bent Johansen / Pressebilde

Korte nyheter

  • Nettstedet samehets.no er åpnet

    Sametinget åpnet i dag nettstedet samehets.no som skal være til hjelp for dem som opplever samehets.

    Sametingsråd Runar Myrnes Balto fortalte at undersøkelser viser at hver fjerde kommentar på sosiale medier om samer er hetsende.

    Politidirektoratet har vært med på utviklingen av veilederen, og avdelingsdirektør Bjørn Vandvik sier at det er få anmeldelser til politiet som handler om samehets.

    – Vi opplever at det veldig mange som ikke melder fra av ulike grunner, og det er målet vårt med veilederen, sier Vandvik.

    Veilederen er på sør-, lule- og nordsamisk og på norsk, og der finner man informasjon om hvem man kan kontakte med spørsmål om samehets og rasisme.

    Bjørn Vandvik på Sametinget. Han er avdelingsdirektør i Politidirektoratet
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK
  • Samehets.no lea rahppon

    Odne ledje sierra doalut Sámedikkis go neahttabáiki samehets.no rahppui.

    Sámediggeráđđi Runar Myrnes Balto doalai rahpansártni, ja das son giittii buohkaid geat leat leamaš ráđđeaddin ja veahkkin neahttabáikki bargguin.

    Guorahallamat čájehit ahte ollu sápmelaččat vásihit cielaheami ja vaši, ja danne lea dát neahttabáiki ásahuvvon.

    Politiijadirektoráhta ossodatdirektevra Bjørn Vandvik dadjá ahte sin mielas leat beare unnán áššit mat váidojit politiijaide.

    – Min mihttu lea ahte sápmelaččat dán neahttabáikki vehkiin oidnet ahte unohis vásáhusaid sáhttá váidit, dadjá Vandvik.

    Neahttabáikkis sáhttá válljet dan giela mii alcces heive; lulli-, julev- dahje davvisámegiela, dahje dárogiela.

    Åpning av nettstedet samehets.no på Sametinget i Karasjok
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK
  • Sámemusea Siida evttohassan Jagi eurohpalaš musean

    Sámemusea Siida lea finálaevttohassan Jagi eurohpalaš musean 2024. Vuoiti válljejuvvo Portugala Portimãos miessemánu 4. beaivve European Museum of the Year Award konfereanssas, čállá Siida musea preassadieđahusas.

    – Mii illudat go miehtá Eurohpá leat fuomášan Siidda ođasmuvvama ja min máŋggabealat riikkaviidosaš barggu sápmelaš kulturárbbi ovdii, lohká museahoavda Taina Pieski.

    Mannan jagi gallededje 138 000 olbmo musea, 68 000 dain fitne geahččamin čájáhusaid.

    Jagi eurohpalaš musea tihttelis gilvalit 50 musea 24 riikkas. Dát bálkkašupmi lea juhkkojuvvon juo 47 jagi.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum