Hopp til innhold

Sámevuohta lassána Romssa fylkkas

Njealje suohkana Romssa fylkkas ohcet dohkkehuvvot Sámedikki ealáhusovdáneami doarjjaortnega doaibmaguvlui. Guovllu sámiidsearvi illudit ja lohket sin barggu buktán dáid bohtosiid.

Marit Alvig Espenes

Divrráid sátnejođiheaddji gal lea mielas sámevuođa čájehit go suohkan dohkkehuvvo sámi ealáhusovdáneami doarjjaortnega doaibmaguvlui.

Foto: Arild Moe / NRK

Leaŋgáviika, Doasku, Ránáid ja Divrráid suohkanat ohcet dohkkehuvvot Sámedikki ealáhusovdáneami doarjjaortnegii, mii mearkkaša ahte dáid suohkaniid fitnodagat sáhttet ohcat doarjaga ealáhusovdáneapmái. Divrráid suohkana sátnejođiheaddji, Marit Alvig Espenes, mieđiha ahte suohkan gal ii leat dán rádjai bearehaga deattuhan sámevuođa, ja lasiha ahte ii leat ge gal dušše ruhtá mii geasuha.

Suohkaniid lohku lassána

Dálá sámi ealáhusovdáneami doarjjaortnet lea Sámedikki doarjjaortnet, mii ásahuvvui jagi 1976. Dalle ledje dušše 5 Finnmárkku suohkana mat gulle dán ortnega vuollái, namalassii Unjárgga, Deanu, Kárášjoga ja Porsáŋggu gielddat ja Guovdageainnu suohkan. Doaibmaguovlu lea dađistaga lassánan.

Jagi 2012 serve vihtta romssa beale suohkanat Ráissa, Skiervvá, Gálssa, Báhcavuona ja Siellat suohkanat, ja dalle ledje oktiibuot 31 suohkana mat gulle sámi ealáhusovdáneami doarjjaortnegii doaibmaguvlui.

Dál leat 4 ođđa suohkana ohcan dohkkehuvvot doaibmaguvlui, namalassii Leaŋgáviika, Doasku, Ránáid ja Divrráid suohkanat. Lassin dáid suohkaniidda leat Davvinjárga ja Davvisiida ohcan olles suohkana dohkkehuvvot doaibmaguvlui, dálá ektui go oassi suohkanis gullet dán doarjjaortnega guvlui.

Lasáhussan suohkana ealáhusfondii

Divrráid suohkana sátnejođiheaddji, Marit Alvig Espenes, dadjá ahte sámedikki doarjjaortnet šattašii buorre lasáhussan daid doarjjaortnegiidda mat sis juo leat. Son namuha earenoamážiid suohkana ealáhusfoandda ja eará váikkuhangaskaomiid, ja lasiha ahte maiddái sin ránnjásuohkanat juo leat ohcan dohkkehuvvot Sámi ealáhusovdáneami doarjjaortnega guvlui.

Dehálaš ealáhusovdaneapmái

Ášši meannuduvvui Divrráid suohkanstivrras, maŋŋil go Divrráid várresátnejođiheaddji, Stig Stokland lokte ášši gažaldahkan sátnejođiheaddjái. Son ákkastalai suohkanstivrras ahte ortnet, mii ovdal gohčoduvvui sámi ovdanahttinfoanda, lea dehálaš ealáhusovddideapmái suohkaniin, ja earenoamážiid danin go dat boahtá ávkin smávva fitnodagaide mat eai olat álggahan- ja háhkandoarjaga eará gálduin. Son ákkastalan maiddái ahte doarjjaortnegis ii čearddalašvuođa gáibidus iige dat geatnegahte suohkana.

Nannet sámevuođa

Leago dušše ruhta mii geasuha suohkana searvat, vai leago maiddái Divrráid suohkanis dáhttu nannet sámevuođa, mun jearralin sátnejođiheaddjis.

Ii sáhte gal čiegadit ahte sin suohkanis sámevuohta ii gal leat bearehaga deattuhuvvon, muhto dál sáhttá leat vejolašvuohta bidjat sámevuođa eanet oidnosii Divrráid suohkanis, vástida sátnejođiheaddji, Marit Alvig Espenes.

Son dadjá maiddái ahte sii dieđusge ohcalit eará váikkuhangaskaomiid mat šattaše ávkkiin Divrráid suohka smávvafitnodagaide, ja dán doarjjaortnega vuoruhansuorggis leatge juste dakkár smávva ealáhusat mat sis leat. Sátnejođiheaddji Marit Alvig Espenes lohka vuordit ahte sin ohcamuš dohkkehuvvo Sámedikkis, ja sii gal áigot čájehit sámevuođa maiddái Divrráin.

Sámegiela hálddašanguvlui maiddái

Go sátnejođiheaddji nie čábbát hupmá sámi giela ja kultuvrra birra, de gal fertejin jearrat ahte áigugo son Divrráid suohkan maiddái ohcat suohkana sámegiela hálddašanguvlui, ja dasa vástida sátnejođiheaddji, Marit Alvig Espenes, ahte suohkanstivra ii leat meannudan iige cealkán maidege gažaldahkii ahte galggai go Divrráid suohkan searvat sámegiela hálddašanguvlui . Jus dakkár ášši loktejuvvo, de sii fertejit dan guorahallat, muhto jus dál gal dat ii leat áigeguovdil vástida Espenes.

Miellagiddevaš diehtun sidjiide

Runar Myrnes Balto

Dát gal lei buorre riegádanbeaiskeaŋkan Iinna ja Biras Sámiid Searvái, mii boahtte jahkái ávvuda 30-jagi doaimma, dadjá searvvi jođiheaddji, Runar Myrnes Balto.

Foto: Mina Røed / Natur og Ungdom

Iinna ja Biras Sámiid Searvvi jođiheaddji, Runar Myrnes Balto, lohka illu gullát ahte Divrráid, Leaŋgáviika, Doasku ja Siellat suohkanat áigo searvat sámi ealáhusovdáneami doarjjaortnegii.

Son dadjá ahte sámiid servviid garra ja guhkes barggu vuolggahan dákkár bohtosa, ja lohka sin searvái Divrráid suohkana mearrádus ahte searvat sámi ealáhusovdáneami doarjjaortnegii buorre skeaŋkan, go IBSS han boahtte jahkái ávvuda searvvi 40 jagi.

Korte nyheter

  •  Saksordfører etter høring om fornorskning: - Viktig å få frem nyanser 

    Kontroll- og konstitusjonskomiteen holdt i går kveld en åpen høring om rapporten fra sannhets- og forsoningskommisjonen. Representanter for samer, kvener, skogfinner og norskfinner deltok på høringen.

    Under høringen ble det stilt mange spørsmål for å få en bedre forståelse av det som er sendt inn i skriftlige høringer, sier Svein Harberg (H) som er saksordfører i Kontroll- og konstitusjonskomiteens behandling av rapporten. Han syns det var en veldig fin høring.

    – Der fikk vi flere nyanser fram om hva som er ulikhetene eller uenighetene, og hva de er enige om. Det var verdifullt for oss, sier han.

    Han opplevde at det som ble lagt frem skaper en god spenning mellom de forskjellige meningsytringene. Sametinget vektla litt forskjellige ting, men sto samlet om de store, viktige tingene sier han.

    – Og jeg syns òg vi har fått en annen forståelse av den diskusjonen som til tider har vært mellom de forskjellige kvenske og norskfinske foreningene. På hva det er de er uenige om, og hva de kan være enige om, sier han.

    Han sier også at de skogfinske innteressene, som ble sist presentert hadde en del felles med de kvenske og norsk-finske.

    Svein Harberg
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Ønsker å sette opp 33 vindturbiner i reindriftsområde

    Loga sámegillii.

    Holmen energi vil sette opp 33 nye vindturbiner i Örnsköldsvik kommune, hvor Vilhelmina norra sameby har vinterbeite. I samebyens område er det flere vindkraftverk, og hvis det kommer en til, så vil det være svært skadelig for reindrifta, mener reindrifsutøver Neila Fjellström.

    – Vi har tilpasset oss så mye allerede, så nå er det slutt. Vi har ingen reserver å gå til noen steder, sier Fjellström.

    – Så er det ikke bare vindkrafta i området. Holmen driver et stort skogbruk i dette området, noe som gjør at arealene våre har vært utnyttet i lang tid. Vi har ikke lenger mulighet til å flytte, sier reindriftsutøver Margret Fjellström.

    Forsvaret, som også bruker arealene, har ikke sagt ja til utbygging av mer vindkraft. Men de sier at det vil ha konsekvenser også for deres drift.

    Det melder SVT Sápmi.

    SVT Sápmi har vært i kontakt med Holmen energi, de ønsker ikke å kommentere saken nå.

  • Háliidit cegget 33 bieggajorri boazodoalloguvlui

    Les på norsk.

    Holmen energi háliida cegget 33 ođđa bieggaturbiinna ruoŧabeale Oorestarei gildii, gos Vilhelmina norra čearus lea dálveguohtun. Čearu guovlluin leat máŋga bieggafápmorusttega, ja jos boahtá okta vel, de dat lea sidjiide stuorra vahát, dadjá boazodoalli Neila Fjellström.

    – Mii leat heivehan iežamet ovdánahttima mielde, nu ahte dát lea min loahppa. Mii leat geavahan visot liigeeatnamiid, dadjá Fjellström.

    – Holmen doaimmaha maid stuorra meahccedoalu guovllus, ja dat mearkkaša ahte min eatnamat leat geavahuvvon guhká, ja mii eat beasa šat sirddašit, muitala boazodoalli Margret Fjellström.

    Suodjalus, mii maid geavaha seamma eatnamiid, eai leat vel mieđihan bieggafápmorusttega huksemii. Muhto dadjet ahte sin doaibma maid boahtá váikkuhuvvot.

    Dan dieđiha SVT Sápmi.

    SVT Sápmi lea váldán oktavuođa Holmen energi:an, muhto sii eai hálit kommenteret ášši dál.