Hopp til innhold

Ávvudit davvisámegiel Biibbala 120 jagi beaivvi biibballohkamiin

Odne leat vássán 120 jagi das rájes go Biibbal almmuhuvvui vuosttaš háve davvisámegillii. Sámemišuvdna oaivvilda das leamaš stuora mearkkašumi.

Bibelen på samisk år 1895
Foto: Nasjonalbiblioteket

Dan vuosttaš sámegiel Biibbala almmuhii 1895:s Norges finnemisjon, mii maŋŋil rievdadii nama Norgga sámemišuvdnan. Dát lea ain dat áidna jorgalus sámegillii olles Biibbalis, mii lea almmuhuvvon. Vuosttaš almmuheamis deaddiledje 1150 girjji.

Ávvudit biibballohkamiin

Sámemišuvdna ávvuda odne almmuheami ja veahkkeváldočálli Thor Henrik With dadjá ahte dát lei Sámemišuvnna vuosttaš prošeakta ja duogáš dasa ahte Sámemišuvdna vuođđuduvvui 1888:s.

Thor Henrik With

Sámemišuvnna veahkkeváldočálli Thor Henrik With

Foto: Norges Samemisjon

– Mis šaddá odne erenoamáš čalmmustuhttin, mas mii ávvudit ahte lea 120 jagi áigi go Biibbal bođii vuosttaš geardde sámegillii. Ávvudeami oktavuođas áigut earret eará lohkat osiid sámi Biibbalis.

– Dehálaš leamaš čállingillii

Davvisámegiel Biibbalis lea leamaš stuora mearkkašupmi sámegiela geavaheapmái, oaivvilda With.

– Biibbalteavsttat leat leamaš guovddážis sámi kultuvrras 120 jagi. Dát teavsttat leat viššalit geavahuvvon ja nu leat dat maid leamaš dehálaččat erenoamážit sámegiela čállingiela seailluheami ja ovdáneami ektui.

Jorgaluvvome ođđasit

Dál lea Norgga biibbalsearvi bargame davvisámegiel Biibbala ođđa jorgalemiin. 1998:s almmuhuvvui Ođđa Testameantta ođđasit jorgaleapmi ja Boares Testameantta lea Norgga biibbalsearvi jorgaleame dál ovttas Suoma ja Ruoŧa biibbalservviiguin. Dát vurdojuvvo almmuhuvvot 2019:s.

– Lea lunddolaš ahte Biibbal jorgaluvvo ođđasit, sihke dan dihte go giella rievdá ja dan dihte go biibbaldutkan ovdána dan ektui ahte gávdnat daid buoremus teavsttaid vuođđun jorgalemiide.

Den samiske bibelen

Davvisámegiel Biibbal almmuhuvai vuosttaš geardde 120 jagi áigi, 1895:s.

Foto: Norges Samemisjon

Korte nyheter

  • Guokte ođđa guovžža duođaštuvvon Kárášjogas

    Les på norsk.

    2023 geasi čohkkejuvvojedje guolgaiskosat 400 njealjehasmehtera sturrosaš guovllus Kárášjoga gieldda guovddážis, erenomážit máttabeale Kárášjoga.

    Oktiibuot gávdne logi guovžža Kárášjoga máttabeale ohcanguovllus. Guokte eanahága ja gávcci ásti.

    Dát lea veahá unnit go 2022:is, dalle gávdne 12 guovžža. Dan dieđiha Norgga bio-ekonomiija instituhtta (Nibio).

    – Guokte guovžža eat leat ovdal registreren dán guovllus. DNA bearašanalysa čájehii ahte dán guovžža guoktá váhnemat leat báikkálaš guovžža, dadjá Nibio Svanhovd laboratoriajođiheaddji Ida Marie Bardalen Fløystad.

    – Oktiibuot leat mii registreren 34 guovžža dán guolgaiskanprošeavttas Kárášjogas dan vuosttas prošeavtta rájes, 2009:is, dadjá Fløystad.

    Govva lea váldon 2020:is:

    Bjørn ved en hårfelle i Karasjok
    Foto: Viltkamera: Per Anders Eira og Kurt Are Nikkinen
  • To nye bjørner ble registrert i Karasjok

    Sommeren 2023 ble det samlet inn hårprøver fra et 400 kvadratkilometer stort område sentralt i Karasjok kommune, hovedsakelig på sørsiden av elva Karasjohka.

    Totalt ble det påvist 10 bjørner i det opprinnelige undersøkelsesområdet, sør for elva Karasjohka, i 2023. Dette er noe færre enn i 2022. Da ble det registrert 12 bjørner.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    Kjønnsfordelingen viste at prøvene stammet fra to hannbjørner og åtte hunnbjørner.

    – To av bjørnene var nye for området. Det vil si at de ikke var registrert tidligere. En utvidet familieanalyse basert på DNA påviste mulige lokale foreldre for begge de nye bjørnene, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    – Totalt har vi påvist 34 forskjellige bjørner i hårfelleprosjekter i Karasjok kommune siden det første prosjektet i 2009, sier Fløystad.

  • 800 kvinner dør daglig under fødsel

    Loga sámegillii.

    800 kvinner dør hver dag i forbindelse med fødsler. Det kommer fram i en ny rapport fra FN. Dødsraten har ikke endret seg siden 2016.

    Urfolk og andre minoritetskvinner som bor i land med dårlige helsetjenester, har seks ganger større risiko for å dø i forbindelse med svangerskap eller fødsel.