Hopp til innhold

Sáhttet massit eatnamiid ja bivdovuoigatvuođaid

Finnmárkku boanddat geat Finnmárkkuopmodagas láigohit eatnamiid eanandoallodoibmii, eaige ane eatnamiid eanandoalu doibmii manahit láigošiehtadusa Finnmárkkuopmodagain. Dán lea FeFo ja Finnmárkku Boanddaidsearvi aiddobáliid soahpan gulahallančoahkkimis.

FeFo og Bondelaget

Gurut ravddas Jan Olli ja Sverre Pavel, FeFo, ja olgeš bealde Markus Heiberg ja Terje Balandin Finnmárkku boanddaidsearvi, leat šiehttan máhcahit láigoeatnamiid fas Finnmárkuopmodahkii.

Foto: FeFo

Lea Finnmárkku Boanddaidsearvi mii loktii dán ášši gulahallančoahkkimis gaskal Finnmárkkuopmodaga ja Finnmárkku Boanddaidsearvvi dá gieskat. Boanddaidsearvvi nubbijođiheaddji Markus Heiberg, lohka Boanddaidsearvvi dán dahkat vai sihkkarastit doarvái eatnamiid boanddaide.

Eai geavahuvvo eanandoalus

-Miehtá Finnmárkkus leat eatnamat mat leat láigohuvvon eanandoalu doaimmaide, muhto eai leat šat anus eanandoalu doaimmaide. Sii geat eatnamiid leat láigohan fas láigohit dáid eatnamiid earáide.

Dán dadjá Finnmárkku boanddaidsearvvi nubbijođiheaddji, Markus Heiberg, ja ávžžuha boanddaid sidjiide dieđihit, jus dihtet ahte Finnmárkkus leat eatnamat main dál eananláigolaš ii doaimmat eanandoalu.

Manahit luossabivdovuoigatvuođaid

Markus Heiberg dadjá ahte oallugiin geain leat láigohan eanandoalloeatnamiid Finnmárkkuopmodagain dinejit ruđaid go sii fas láigohit eatnamiid eará boanddaide, muhto dáidet maiddái bisuhit eatnamiid vai doalahit luossabivdovuoigatvuođaid. Son dadjá ahte muhtumat gal dáidet massit luossabivdovuoigatvuođaid, muhto eai sii dasa gal bija návccaid.

Markus Heiberg, Holmesund i Tana

Markus Heiberg ávžžuha boanddaid geain leat dieđut dákkár láigošiehtadusaid birra váldit oktavuođa Finnmárkku Boanddaidservviin.

Foto: FOTO: Nils Henrik Måsø / NRK

-Boanddaidsearvvi bargu lea sihkkarastit doarvái eatnamiid boanddaide geain leat oamit ja galget eallit eanandoalu dietnasiiguin, dadjá Markus Heiberg.

  • Guldal Finnmárkku Boanddaidsearvvi nubbijođiheaddji, Markus Heiberg, vástádusaid dás:
  • Loga dárogillii bivdovuoigatvuođaid birra dás:

Nannendihte ealáhusa

Finnmarkkuopmodaga derektevra, Jan Olli, lohka FeFo čuovvolan dán ášši maŋŋil go Finnmárkku Boanddaidsearvi dan lokti gulahallančoahkkimis.

–Mii eat dieđe man ollu eanamiin ja guđe guovlluin lea sáhka. Mii fertet váldit oktavuođa suohkaniiguin ja eanandoalloeiseválddiiguin vai mii oažžut dárbbašlaš dieđuid, dadjá jan Olli.

Korte nyheter

  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš sámi namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK
  • – Regjeringens kraftpakke gir en Klondyke-stemning

    Sametingspresident Silje Karine Muotka (NSR) reagerer på det høye antallet innmeldte vindindustriprosjekter.

    – Regjeringen har gjennom vedtaket om å elektrifisere Melkøya og sin Kraftpakke skapt en febrilsk Klondyke-stemning hos mange, advarer Muotka.

    Hun syns det er stort behov for å vurdere realismen i at det er så mange nye prosjekter som meldes inn.

    – Samiske rettighetshavere, både reindrifta, fastboende, andre beitenæringer, utmarksutøvere og sjøsamer blir sterkt påvirket av alle disse prosessene som nå må gjennomføres og dette er både sterkt konfliktskapende og meget ressurskrevende, påpeker Muotka.

    Loga sámegillii

    Sametingspresident Silje Karine Muotka under overrekkelse av sannhets- og forsoningskommisjonens rapport.
    Foto: Mette Ballovara / NRK