Hopp til innhold

PhD kandidáhtta buohtastahttán máŋgga guovllu boazodoalu

Boazodoalu árbevirolaš ekologalaš máhttu ja hálddašanvuogit unnán váldojuvvojit mielde iešguđetge stivrenproseassaide mat váikkuhit boazoealáhussii.

Ellen Inga Turi

PhD kandidáhtta Ellen Inga Turi bealušta otne doavttergrádas.

Foto: Privat

PhD kandidáhtta Ellen Inga Turi bealušta miessemánu 20. beaivvi dii 10:15 iežas doavttirgráda «Stáhta stivren ja árbevirolaš ekologalaš máhttu boazodoallohálddašeamis» Ubmi universitehtas.

Vásttosteaddji lea professor Dietrich Soyez geografi instituttas Kølna Universitehtas, Duiskas. Dutkkus lea oassin IPY EALÁT dutkanprošeavttas.

Sámi Allaskuvla ja UArctic EALÁT Instituhtta Riikkaidgaskasaš boazodoalloguovddážis Guovdageainnus leaba koordineren dán prošeavtta.

Seastinbáŋkku 1 Davvi- Norgga dutkanfoanda, Boazodoalu ovdánahttinfoanda, davviriikkaid ministerráđđi ja Norgga dutkanráđđi leat ruhtadan dán barggu.

Máilmmi stuorámus boazodoalloguovlluid

Dutkos lea guorahallan sámi boazodoalu Oarje-Finnmárkkus, Davvi Norggas, ja nenetsa boazodoallu Jamalnjárggas, Oarje-Sibiras. Dát leat stuorámus boazodoalloguovllut máilmmis, sihke olbmuid ja ealuid dáfus.

Dain guovlluin leat ovttaláganvuođat, muhto maid nuppe dáfus stuora erohusat, nugo erohusat politihkalaš organiseremis ja stivrenvuogádagain.

Ellen Inga Turi bohtosat čájehit ahte váikko eiseválddit iežaset gulaskuddanproseassain dávjá váldet fárrui boazodoalu iežas organiserenovttadagaid, nugo siidda, de aŋkke eai ane boazodoalu árbevirolaš máhtu vuođđun mearrádusaide dahje stivrejupmái.

Čilgehussan dasa lea go stivrenprinsihpat leat formaliserejuvvon dainna lágiin ahte ii leat sadji eará máhttovuogádagaide go oarjemáilmmi dutkanmáhttui, ja iige leat sadji eará organiserenvugiide go hierárkkalaš dahje eanetlogu stivremii.

Boazodoalloealáhusa hálddašeapmái dárbbašuvvo ollislaš strategiija dasa movt árbevirolaš máhtu galgá oažžut vuođđun stivrenproseassaide danne go ii leat doarvái dušše atnit mielhálddašeami ja dábálaš gulaskuddanproseassaid.

Korte nyheter

  • Trekker drikkevanns-protest

    De planlagte vindturbinene som kunne true drikkevannet i Berlevåg, skal flyttes.

    Det har Varanger Kraft Hydrogen besluttet.

    I fjor sa Mattilsynet nei til å utvide vindkraftanlegget på Raggovidda. Grunnen var at et eventuelt utslipp av kjemikalier ville havne i drikkevannet.

    Men en flytting av fire turbiner var alt som skulle til. Nå har Mattilsynet trukket tilbake sin innsigelse.

  • Flere påkjørte rein

    Det er meldt om flere reinpåkjørseler i Finnmark i løpet av tirsdagen.

    Bare i Nesseby ble det påkjørt fire, ifølge reineier Máret Ingá Smuk var ikke alle meldt inn.

    Dersom du er uheldig og kjører på en rein så er du pliktig til å ringe politiet.

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde