Hopp til innhold

Muhtem ålmmå e Lars-Bjørnarij (23) oajvev vatte gå iesj la ålmmå

Biesskediddjen barggat le nissunijda tjanádam. Dat la gåjt Lars-Bjørnar Knutsena (23) miella, guhti dáv virgev iesj la válljim.

Lars-Bjørnar Knutsen

Lars-Bjørnar Knutsen sihtá ietjá báhtjajt biesskediddje-virggáj.

Foto: Privat

Lars-Bjørnar Knutsen le álgos Divtasvuonas, valla dálla Bjugnan, Trøndelagan årru, gånnå biesskediddjen barggá.

Ij lim goassak usjudallam galgaj biesskediddje-virggáj huvnjágit.

– Iv lim månnam navti galgaj sjaddat. Lidjiv má vuosádusáj jali musihkajn sihtat barggat.

Rádjamviehkken álgij

Lars-Bjørnar Knutsen

Lars-Bjørnar le áttjak gápptáj tjágŋam.

Foto: Privat

Ittji nagá joarkkaskåvlåv nåhkåt. Dajnas de hiejtij, ja bargov biesskediddje-viddnudagán oattjoj gånnå rádjamviehkken dåjmaj.

– NAV'as viehkev ánodiv, ja de oahppamsajev oadtjuv. Navti de álgij.

Lars-Bjørnar lij de muhtem máno sijdan tsáppám.

– Lij hávsske vat idedijt árrat smaredit, ja bargguj mannat.

Danna de diedon ienemusát rájaj, valla maŋŋenagi de vuoptajt besaj bassat, ja vuoppta-doahkoj oattjoj gillot.

– Ja de berustahttjájiv.

Hiehtedille fáhkagæhttjalimen

Lars-Bjørnar le dal badjelasj jagev fáhkaduodastusájn barggam. Valla gå fáhkagæhttjalimev galgaj tjadádit, de vargga ållu boasstot manáj.

– Dalloj lij mujna huj råhtto. Sierráláhkáj maŋemus máno.

Tjálij ja gárvedij juohkka biejve gå bargos bådij.

– Lidjiv huj gárves, valla de vigev fáhkagæhttjalimen dahkiv.

Dan iehpedájon jáhkij galgaj tjuoldástit.

– Valla de hæhttujiv tjielggit majt lidjiv boasstot dahkam, ja de huoman buoragit manáj.

Ja dassta de åhpadusájn manáj.

(Ártihkal gåvå maŋŋel joarkká)

Frisørklipp

– Doajvov bargav dan láhkáj vaj oasste jasskavuodav dåbddå, javllá Lars-Bjørnar. (Tjuorgasgåvvå)

Foto: Tora Lind Berg / NRK

Nissunbargguj tjanádam

Biesskediddje liehket le Lars-Bjørnara mielas nissunbargguj tjanádam. Sån hasot ietjá báhtjajt biesskediddjen barggagoahtet.

– Biesskediddjeklássan lijma dåssju gålmmå báhtja 60 oahppijs. Le gal suddo gå navti l.

Anne-Marte Holmen Knutsen

Dála l Lars-Bjørnar ietjat oappáv, Anne-Martev biesskedam.

Foto: Privat

Lars-Bjørnara mielas de ulmutja biesskediddjijt dagu homofijlaj aktidi.

– Vuostasj majt gullat oattjov.

Muhtema tjabu vuosteldij, ja e sidá oajvev Lars Bjørnarij vaddet.

– Navti l dille. Dasi lav hárjjánam.

Huoman de bargguj lijkku. Ienemusát dan diehti gå bæssá sjuggelisvuodav åvddånahttet.

– Juohkka biejve oattjov ietjamis vaddet. Duodden de moadda máhttelisvuoda fágan gávnnuji.

Suohtas dáhpádus

– Akti de galggiv ålmmå vuoptajt biesskedit. Sidáj sijdujt oanedit, ja de sidáj vuoptajt oajve nanna siesstet.

Biesskedam-masjijnan le dakkir skuovva-áhta, ållu åtgietjen. Dat de luovvanij jur gå biesskedahttjáj.

– Vuopta lidjin diedon ållu gáhtum, jur dan avta sajen. Dagu dábálasj mánno sjattaj. Tjuodtjuv dåssju ja gæhttjiv, majt dal dálla dagáv? Bivástuvviv, ja ittjiv diede gåsi galggiv tjiehkádit.

Gå lij dáv jallasav ålmmåj tjielggim, de ittji åvvå berusta.

– Jus lij suv milta, de lij gájka vuoptajt juo láŋŋga gádodam.

Tsuojggima biesskediddjes

Ulmutja vuojno vuoptajda dal jáhpes jáhpáj rievddá. Lars-Bjørnar duola dagu dálla bob-frisyjrraj lijkku, juska ittji dijmmá dav gierda.

– Ittjiv dasi åvvå lijkku. Valla huj ruvva rievddá, ja dálla de lijkkuv. Ja de la suohtas dav biesskedit.

Ja dálla l buorre vuoptajt ållu oadnen biesskedit, jus sidá biesskediddje-rádijt tjuovvot.

– Hiervvi vuoptajt ja dåbdå fresh, hæjttá Lars Bjørnar.

Korte nyheter

  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš máttasámegiel namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK
  • – Regjeringens kraftpakke gir en Klondyke-stemning

    Sametingspresident Silje Karine Muotka (NSR) reagerer på det høye antallet innmeldte vindindustriprosjekter.

    – Regjeringen har gjennom vedtaket om å elektrifisere Melkøya og sin Kraftpakke skapt en febrilsk Klondyke-stemning hos mange, advarer Muotka.

    Hun syns det er stort behov for å vurdere realismen i at det er så mange nye prosjekter som meldes inn.

    – Samiske rettighetshavere, både reindrifta, fastboende, andre beitenæringer, utmarksutøvere og sjøsamer blir sterkt påvirket av alle disse prosessene som nå må gjennomføres og dette er både sterkt konfliktskapende og meget ressurskrevende, påpeker Muotka.

    Loga sámegillii

    Sametingspresident Silje Karine Muotka under overrekkelse av sannhets- og forsoningskommisjonens rapport.
    Foto: Mette Ballovara / NRK