Hopp til innhold

Márkomeannofestivála boktán sámi iešvuođa Skániid guovllus

Márkomeannofestivála mii dál lágiduvvo 18. geardde Skániid suohkanis, lea boktán guovllu olbmuid sámi iešvuođa. Ollugat leat hállagoahtán sámegiela ja sápmelaččat eai šat cuiggoduvvo fuonibun go eará olbmot, lohká festivála buvttadeaddji.

Susanne Amalie Andersen

Susanne Amalie Langstrand-Andersen lea Márkomeannofestivála buvttadeaddji. Dál lea dán geasi festivála prográmma gárvánan, muhto almmuhuvvo easka lávvardaga miessemánu 28.beaivvi.

Foto: Karen Inger Lise Anti / NRK

Amoc, áidna ráppar máilmmis gii ráppe anársámegillii,

Amoc, áidna ráppar máilmmis gii ráppe anársámegillii, son ráppe Márkomeannofestivalas dán gease.

Foto: Privat

Lávvardaga almmuhit «Márkomeannofestivála» prográmma, go dál lea visot čielggas. Ii buvttadeaddji muital dáđi eanet prográmmas ovdal lávvardaga. Sii leat gal ovdalis muitalan muhtin namaid earet eará Agnete Johnsena, Agy ja Amoka, lohká buvttadeaddji Susanne Amalie Langstrand-Andersen.

Lágidit bargobáji nuoraide ja ollesolbmuide

Bargobájis gal muitala, doppe galget oahppat gárvodit ja láhttet seammaláhkai go nubbi sohkabealli. Iežaset lohká fuomášan dán maŋŋil go álggahedje ovttasbarggu Hålogalándda teáhteriin.

Bargobájis sáhttá ságastallat earret eará sohkabeliid áššiin, dahje dás sáhttá dego digaštallat mo heivešii teáhteračájálamasa das ráhkadit. Susanne Amalie Langstrand-Andersen oaivvilda dás leat olu eará vejolašvuođaid maid, nugo mat oahppat neavttašeami, ja dás oaččošedje maid eanet áddejumi das mo nubbi sohkabealli jurddaša, manne isit dahje eamit láhtte nu go son láhtte.

Márkomeannu lágiduvvon ollu gerddiid

Márkomeannu.

Márkomeanno lea lágiduvvon 17 geardde, lávvardaga almmuhuvvo dán jagi prográmma. prográmma

Foto: Márkomeannu / John Henry Storhaug

Márkomeanno lea lágiduvvon 17 geardde. Áibba álggus lei dán festiválas boddu, ja de lei fas boddu 2014s. Dan válde danne go lágideaddjit dárbbašedje vuoiŋŋastit. Muhto dál sii gal fas leat olles doaimmas, ja sidjiide Skániin lea dát festivála dehálaš.

Langstrand-Andersen oaivvilda ahte jos Márkomeannofestivála ii livčče, na de ii livčče sámevuohta nu ealas sin guovllus. Son oaivvilda dáid riemuid boktán sámevuođa fas Skániid servodagas. Feastivála lea leamaš mielde riedadeamen guottuid sin guovllus, ja ollugat leat fas fuomášan iežaset iešvuođa. Mánggas leat hállagoahtán sámegiela, ja eaige šat cuiggot sámiid leat heajut olmmožin go earát. De ollu lea rievdan justa das rájes go Márkomeannofestivála lea álggahuvvon márkosámi guovllus Skániin, muitala Márkomeannofestivála buvttadeaddji Susanne Amalie Langstrand-Andersen.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK