Hopp til innhold

Guovdageainnus servet viššalit

Guovdageainnus stuorra beroštupmi dearvvašvuođa- ja ealliniskkadeapmái. Olbmot háliidit easttadit váibmosiva.

Kristine Grønmo
Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK


Guovdageainnus lea stuorra beroštupmi Sámiid dearvvašvuođa ja eallindilleiskkadeapmái man Romssa universitehta dál čađaha. Olbmot háliidit diehtit makkár dávddat sis leat ja vel dan, ahte mo sáhttá easttadit dáid. 63 jahkásaš Láhpoluobbal almmái Lars Ailo Gaino čilge dá manne son vulggii iežas iskkahit.

- Hui dávjá olbmot ožžot váibmosiva ja máŋggas dieđus maid jápmet dasa. Son jáhkká máŋgasis dál eanet beroštupmi dasa ja olbmot leat várrugabbot go ovdal, muitala Gaino.

Buorre dahkat juoidá iežas buorrin

Dán dearvvašvuođa iskkadeamis sáhtát iskkahit váibmosiva, sohkardávdda, alla varradeattu- mo lea čoavjemihttu. Šattat deavdit skovi mas muitalat maid borat, šattat almmuhit juhkandábiid, bátnedikšuma ja mo muđui lea fuolla.

Mázelaš Anne Márjá Gaup Eira lei vuolgán iskkahit iežas dearvvašvuođa ja eallindili.

Mo lea erohus searvat dákkár iskkadeapmái, go mannat fástadoaktára lusa?

- Dáppe leat ráhkkanan oalle bures vuostáiváldit olbmuid, dat lea eará go fitnat doaktáris, čilge Eira.


Guovdageaidnulaččat leat sakka viššalabbot iskkahit iežaset. Romssa universitehta vásiha ahte dearvvašvuođa iskkaheapmi ii lean seamma bivnnut Kárášjogas. Dát lea dáhttu duohken, lohká Ristiinná Gaup Grønmo, gii jođiha báikkálaš iskkademiid.

- Dáppe orrot olbmot váldimin vuohkkasabbot vuostá dan, ahte geahččalit dahkat juoidá iežaset dearvvasvuođa ávkin.

Mázelaš Asllat Ante Eira mielas lea dát buorre fálaldat ja vel nuvttá.

Sáhttet gávdnat buohccuvuodaid

Iskkadeamis lea maid okta buorre bealli; muhtimat geat leat boahtán, leat ožžon dieđu, ahte sii fertejit vajot doaktára lusa, lohká Grønmo.

- Jus lea nu várálaš dilli, de sii ožžot dan olbmo dakkaviđe doaktára lusa, dahje sii sáhttet ávččuhit olbmuid váldit doaktárii oktavuođa muhtin vahkkuid dahje mánuid siste, muitala Grønmo.

Anne Márjá Gaup Eira mielas lea buorre dalán juo gullat makkár leat bohtosat.

- Dáppe ožžon vel gullat, ahte galggan iežan fástadoaktára dáhttut iskat, man olu dárbbašan borrat dálkasiid, ii soaitte leat nu olu go dál, lohká Eira.

Dat mii lea buorre dáinna leago muhtin dávddaid fuomášit iskkadettiin ja nu šaddet sii jođánit doaktára lusa, muitala Ristiinna Gaup Grønmo, iskkadeami báikkálašjođiheaddji.

GULDAL:

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK