Hopp til innhold

Nuvttá appa gárvaneamen

Ruhta ii oro boahtimin gal vuos, muhto dat ii heađuš guokte nuorra nieidda geat leaba appa ráhkadeamen mii šattašii ávkin Johkamohki márkanstalliide.

Foto: Privat/ Karolina Boman

Ingrid Henriksson ja Karolina Boman sávvaba ahte unnimusat golbmačuođis lástejit sudno appa.

Foto: Privat/ Karolina Boman

Gávccinuppelotjahkásaččat Karolina Boman ja Ingrid Henriksson, Johkamohkis, leaba skuvllas oahppamin movt galgá fitnodaga jođihit. Dás soai leaba appa válljen ráhkadit. Appa gálggašii gárvanit ovdal Johkamohki dálvemárkaniid go dalle čoagganit ollu olbmot Johkamohkkái geat dárbbašit dieđuid das mii márkanáiggi dáhpahuvvá.

Foto: Privat/ Ingrid Henriksson

Jurdda lea čohkket buot dieđuid Johkamohki birra ovtta sadjái.

Foto: Privat/ Ingrid Henriksson
Visot dieđut Johkamohki birra

Appas galgá gávdnat visot maid dárbbaša diehtit Johkamohki birra. Sihke rahpanáiggiid, fitnodagaid telefonnummariid, oaidninveara sajiid ja dáhpáhusaid sáhttá gávdnat appas. Appa galggašii leat ávkin sihke turisttaide ja guovllu olbmuide.

Rimas čálliba

Sudno mielas lea somá lohkat juoidá go lea čallon rimas ja danne visot maid čálliba appii galgá lea rima. Dát álkida lohkat dieđuid, lohkaba ieža.

Gielddahoavda liiko appii

– Lea hui buorre vuohki olahit turisttaide ja kundariidda, lohka Johkamohki gielddahoavda Anders Nygårds. Su mielas lea dát hui buorre jurdda ja heive bures dál go ollu olbmot atnet telefovdna juohke beaivvi.

Vuovdit appa ja tiinet ruđaid

Soai sávvaba ahte buot Johkamohki fitnodagat searvvašedje sudno appii. Sudnuide máksá veahá ráhkadit appa ja danne fertejit fitnodagat mat háliidit dieđuid dohko, máksit smávva ruđa dan ovddas. Dál vuos eaba tiinne appain maidige, muhto go skuvllas geargaba boahtte geasi, de soaitá boahtit ruhta.

– Moai háliidetne vuovdit appa muhtin fitnodahkii, lohká Ingrid Henriksson. Dalle appa maid ain gávdno maŋŋá go soai geargaba iežaska fitnodagain.

Korte nyheter

  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK
  • Påviste fire bjørner i et nytt hårfelleprosjekt

    Sommeren 2023 ble det for første gang samlet inn hårprøver fra et 500 kvadratkilometer stort område på nordsiden av Tanaelva i den vestlige delen av Tana kommune.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    – Totalt ble det samlet inn 27 hårprøver som var positive for brunbjørn, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    Fra disse prøvene kunne forskerne identifisere fire ulike bjørner, to hannbjørner og to hunnbjørner.

    Alle de fire bjørnene som ble påvist i hårfelleprosjektet i Tana i 2023 var tidligere kjente individer.

    Målet med prosjektet er å få mer informasjon om bjørnenes bevegelser i området, tidsmessig områdebruk, og om mulige slektskap mellom individene.

    – Den overordnede målsettingen med disse hårfelleprosjektene er å få mer kunnskap om antall bjørn, kjønn og hvilke individer som påvises, sier Ida Marie Bardalen Fløystad.