Hopp til innhold

Čálii girjji rivgomanjiid eallimis Sámis

Filosofiija lisensiáhta Outi Korpilähde lea dutkan 33 rivgomanji vásáhusaid ja eallima sámi servvodagas.

Sølje

Boahtte vahkus almmuhuvvo doavttergráda rivgomanjiid sajádagas sámi servvodagas. (Illustrašuvdna-govva)

Foto: Berit Nystad / NRK

– Muhtumin gullui, ahte buot rivgut leat duokkárat ja dákkárat, Mii rivgut eat oaččo boahtit deike, iige oaččo geavahit sámegávtti iige sámástit, muitala Korpilähde iežas vásáhusaid birra YLE Sápmái .

Son bođii Anárii Davvi-Supmii 70-vuođđalogi gaskamuttus geassebargui ja ásaiduvai Anárjávregáddái go gávnnai sápmelačča guoibmin.

Nákkosgirjji

Korpilähde lea dál čállán nákkosgirjji rivguid eallima birra Sámis. Boahtte vahkus galgá son bealuštit iežas doavttergráda fáttás Roavvenjárggas.

Dutkamiin háliida son čájehit movt rivgomanjit geahččalit sajáiduvvat sámi servvodahkii.

– Manjit fertejit oahppat nugo ođđa giela, gárvodeami, málesteami ja sámiid áigeáddejumi, čilge son.

– Kulturdulkkat

Outi Korpilähde mielas lea rivgomanjiin iežaset rolla sámi servvodagas.

Sii leat nammalassi kulturdulkkat.

– Go lea oahppan iežas kultuvrra ja dan nuppi kultuvrra de sáhttá veahá dulkot ovdamearka dihte ođđa olbmuide geat bohtet, ahte gánniha dahkat nája ná, čilge dutki Yle Ođđasiin.

Dál go olu jagiid juo lea ássan Sámis lohká maid bures áddet manne 70-loguin beasai gullat feara maid go son rivgun áiggui geahččalit sámi vieruid oahppat ja nu ain.

– Dat lei moriheami áigi dalle. Dál mun ipmirdan dan hirbmat bures. Dathan lei dakkár áigi ahte buot sápmelaččat galge dáistalit das, ahte oažžu geavahit iežas giela, muitala Korpilähde.

Korte nyheter

  • Nettstedet samehets.no er åpnet

    Sametinget åpnet i dag nettstedet samehets.no som skal være til hjelp for dem som opplever samehets.

    Sametingsråd Runar Myrnes Balto fortalte at undersøkelser viser at hver fjerde kommentar på sosiale medier om samer er hetsende.

    Politidirektoratet har vært med på utviklingen av veilederen, og avdelingsdirektør Bjørn Vandvik sier at det er få anmeldelser til politiet som handler om samehets.

    – Vi opplever at det veldig mange som ikke melder fra av ulike grunner, og det er målet vårt med veilederen, sier Vandvik.

    Veilederen er på sør-, lule- og nordsamisk og på norsk, og der finner man informasjon om hvem man kan kontakte med spørsmål om samehets og rasisme.

    Bjørn Vandvik på Sametinget. Han er avdelingsdirektør i Politidirektoratet
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK
  • Samehets.no lea rahppon

    Odne ledje sierra doalut Sámedikkis go neahttabáiki samehets.no rahppui.

    Sámediggeráđđi Runar Myrnes Balto doalai rahpansártni, ja das son giittii buohkaid geat leat leamaš ráđđeaddin ja veahkkin neahttabáikki bargguin.

    Guorahallamat čájehit ahte ollu sápmelaččat vásihit cielaheami ja vaši, ja danne lea dát neahttabáiki ásahuvvon.

    Politiijadirektoráhta ossodatdirektevra Bjørn Vandvik dadjá ahte sin mielas leat beare unnán áššit mat váidojit politiijaide.

    – Min mihttu lea ahte sápmelaččat dán neahttabáikki vehkiin oidnet ahte unohis vásáhusaid sáhttá váidit, dadjá Vandvik.

    Neahttabáikkis sáhttá válljet dan giela mii alcces heive; lulli-, julev- dahje davvisámegiela, dahje dárogiela.

    Åpning av nettstedet samehets.no på Sametinget i Karasjok
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK
  • Sámemusea Siida evttohassan Jagi eurohpalaš musean

    Sámemusea Siida lea finálaevttohassan Jagi eurohpalaš musean 2024. Vuoiti válljejuvvo Portugala Portimãos miessemánu 4. beaivve European Museum of the Year Award konfereanssas, čállá Siida musea preassadieđahusas.

    – Mii illudat go miehtá Eurohpá leat fuomášan Siidda ođasmuvvama ja min máŋggabealat riikkaviidosaš barggu sápmelaš kulturárbbi ovdii, lohká museahoavda Taina Pieski.

    Mannan jagi gallededje 138 000 olbmo musea, 68 000 dain fitne geahččamin čájáhusaid.

    Jagi eurohpalaš musea tihttelis gilvalit 50 musea 24 riikkas. Dát bálkkašupmi lea juhkkojuvvon juo 47 jagi.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum