Hopp til innhold

SÅ glad blir man av kunstnerstipend!

Hun har over år søkt hele fem ganger, men ikke lyktes. Nå er Kautokeino-kunstneren og -dramatikeren, Rawdna Carita Eira, endelig tildelt det statlige kunstnerstipendet.

Rawdna Carita Eira fikk kunstnerstipend

SPRUDLENDE GLAD: Så lykkelig blir man å få 210.000 kroner til å leve ut kunstner- og forfatterdrømmen.

Hele 4000 kunstnere konkurrerte om å bli tildelt det statlige kunstnerstipendet. I underkant av en fjerdedel av disse ble utvalgt.

– Jeg ble så glad. Det er viktig å få dette stipendet, og dermed muligheten til å fordype meg i kunsten – eller i mitt tilfelle, forfattervirksomheten, sier Rawdna Carita Eira.

Kautokeino-kvinnens jubel stod nærmest i været, da hun nylig fikk nyheten om at hun var en av dem som blir tildelt stipendet på 210.000 kroner.

– Nå får jeg jobbe på heltid med dette en periode, sier Eira.

Rawdna Carita Eira er tidligere blitt nominert til Ibsenprisen. Dessverre ble det ingen pris til Eira den gangen.

Hun ble også for noen år siden nominert til Nordisk råds litteraturpris.

Lover nye dramastykker

Rawdna Carita Eira har skrevet mange verk og stykker. Men ofte har annet arbeid kommet i veien for den kunstneriske delen.

Dette er en kjent problemstilling for kunstnere. Det er blant årsakene til at staten har dette arbeidsstipendtilbudet.

– Tildelingene viser hvilken bredde vi har i norsk kunstliv i dag. Samtidig er de med på å sikre kunstnerisk mangfold også for fremtiden.

Drøm i oppfyllelse

Det sier Alfhild Skaardal, leder i Utvalget for statens stipend og garantiinntekter for kunstnere, til iFinnmark.no.

For Rawdna Carita Eira har en drøm gått i oppfyllelse.

– Nå kan jeg konsentrere meg om å skrive og lage nye dramastykker. Det gleder jeg meg virkelig til, sier Eira.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.