Hopp til innhold

Ingen ressursutvinning uten urfolks samtykke

På ministermøtet i Arktisk Råd i Iqaluit viste Keskitalo i sin tale til FNs erklæring om urfolks rettigheter og utnytting av naturressurser.

Aili Keskitalo, Gunn-Britt Retter og Jimmy Stotts

Sametingspresident Aili Keskitalo, Samerådets rådgiver Gunn-Britt Retter og president i Inuit Circumpolar Council-Alaska Jimmy Stotts på vei til ministermøtet.

Foto: Thomas Rohner / Nunatsiaq News

Ministermøtet i Arktis Råd ble avholdt i Iqaluit, Nunavut i Canada fredag 24.04.2015.

President Aili Keskitalo fokusert i sitt innlegg på at menneskerettigheter må respekteres når ressursutvinning skjer i urfolks områder. Presidenten viste til at FNs erklæring om urfolks rettigheter slår fast at utnytting av både fornybare og ikke-fornybare ressurser ikke kan skje uten at berørt urfolk har gitt sitt frie og informerte forhåndssamtykke til det. Både myndigheter, industri, frivillige organisasjoner og urfolk må jobbe sammen for å skape en felles bærekraftig framtid.

Arktisk råd består av de åtte arktiske statene, og seks urfolksorganisasjoner, herunder Samerådet. Sametinget inngikk i Norges delegasjon som ble ledet av utenriksminister Børge Brende. USA overtar nå formannskapet for de neste to årene. USAs utenriksminister John Kerry uttrykte høge ambisjoner for Arktisk Råd på ministermøtet i Canada.

Dette skriver Sametinget i en pressemelding.

Korte nyheter

  • Stuorradiggi jienastii boanddaid dienasáššis

    – Bohtosa birra sáhtán dadjat ahte dál livčče ášši ovdáneamen buoret guvlui, lohká Norgga boanddaidsearvvi jođiheaddji Bjørn Gimming NRK:ii.

    Stuorradiggi mearridii ahte boanddaid jahkásaš bargodiibmolohku galgá leat 1750 diimmu. Ovdal lei diet lohku 1845. Boanddaid gáibádus lei ahte dien logu galget njeaidit 1700 diibmui.

    Earret eará leat boanddat ákkastallan dan láhkai ahte ii leat rehálaš gáibidit ahte boanddat galget bargat eanet go earát, ovdalgo ožžot seamma bálkká.

    Boanddat ja eanadoalloministtar Geir Pollestad ledje maid dáhtton Stuorradikki eanetlogu sihkkarastit ahte boanddat moatti jagi geažes ožžot buoret bálkká, nu ahte boanddat eai galgga dinet unnit go earát.

    Ráđđehusbellodagat ja opposišuvdnabellodagat Norggas leat moadde beaivvi juo digaštallan boanddaid dietnasa. Seammás leat boanddat miehtá Norgga boahtán Osloi miellačájehemiide.

    Bønder
    Foto: Stine Bækkelien / NRK
  • London-musiedja sáme dájdav oasstá

    Les på norsk.

    Nasjåvnålasj musiedja ådåájggásasj dájddaj Storbritannian, Tate Modern London, la sáme ja inuihtta dájdav oasstegoahtám.

    Dav almot Artnews næhttabielenis.

    Dálla ájggu fåndav ásadit mij niellja jage ájgegávdan galggá nuorttaguovlo dájddaoasstemijt ruhtadit.

    – Veneziabiennalen jage 2022 maŋŋela la berustibme lassánam sáme dájddaj, javllá direkterra Nasjåvnålasj musiedja Oslon Karin Hindbo næhttabælláj.

    Tate Modern almot vuostasj sáme dájdav mav li oasstám, la Outi Pieskia dájdda «Guržot ja guovssat/Spell on You!» (2020). Sån la dán tjadá vuostasj dájddár gæssta musiedja l dájdav oasstám.

    Pieski dálla vuosádallá ietjas dájddagijt Tate St. Ivesan Cornwallan. Pieskia dájdda vuoseduvvá Tate St. Ives musiejan moarmesmáno 6. bæjvváj.

    Outi Pieski dáidagiinnis
    Foto: Anne Olli
  • NRK gáldut: Sivertsen Næss nammaduvvo guolástusministtarin

    NRK dieđuid mielde nammaduvvo jáhkkimis Hámmerfeastta ovddeš sátnejođiheaddji, Marianne Sivertsen Næss, ođđa guolástusministtarin. Dasto lea NRK ožžon dihtosii ahte dálá guolástusministtar, romsalaš Cecilie Myrseth, gis nammaduvvo ealáhusministtarin.

    Moadde beaivvi dassá beakkehii ahte stáhtaministtar Jonas Gahr Støre dáhtošii dálá ealáhusministara, Jan Christian Vestre, ges dearvvašvuođaministtarin.

    Ráđđehusas gártet molsašumit go bargiidbellodaga Ingvild Kjerkol gieskat bákkus fertii geassádit stáhtaráđđin.

    Nu son gárttai go guorahallan lea čájehan ahte su masterčálus Nord universitehtas, sulastahttá menddo olu čállosiid maid earát ovdal leat čállán ja almmuhan.