| OVERSIKT | NYHETER | SPORT | MUSIKK | UNDERHOLDNING | FILM | LITTERATUR | MAT | BARN | UPUNKT |
| |
Her er du: NRK > Programmer > Radioarkiv > Sånn er livet > Samfunn > Sosial | Oppdatert 28.06.2005 14:08 |
| Behandling av anoreksi Publisert 02.03.2001 14:58
Anoreksia nervosa i ett nytt behandlingsperspektivI min funktion som överläkare för spiseförstyrelse-teamet på Ullevaal barnavdelning har jag fått en ny, och en vad jag menar, en alldeles speciell erfarenhet.Jag har lärt att mig att anoreksia nervosa är ett sjukdom-uttryck som för det första kan sorteras in i ett godartat eller elak-artat sjukdomsförlopp - att båda förloppen kan läkas - men det elakartade kräver ett eget integrerat
För det andra, att det anorektiska uttrycket egentligen är ett försvars-komplex som yttrar sig genom ett förvridet outvecklat känsloliv - som kan liknas vid ett inre monster, där förstörar-kraften vänds emot det egna jaget, och man försöker förinta sig själv. Detta monster är i grunden ett inbyggt skydd emot en djup, intensiv tomhet som barnet aldrig lärt sig att identifiera eller sätta ord på, detta på grund av att denna tomhet byggts in i barnet redan tidigt i livsprocessen - innan orden hunnit formats. Den erfarenhet jag gjort här har lärt mig att det finns inga terapi-resistenta anorektiker.
Ingen människa önskar att stanna kvar i det helvete och den tortyr som livet med anoreksia-monstret innebär, om de får tillgång till sin egen utvecklingsprocess, och därmed en väg till självförverkligande. Från instrumentell till relationell behandlingDet finns ingen lätt väg framåt genom enbart intrumentell behandling av anoreksia nervosa, om det så är medicinering, beteende-tekniker eller ät-träning.Vi lever i en tid och kultur där kompetens och livsuttryck blivit alltmer specialiserade, och därmed också fragmenterade. Samhällsinstutitioner och andra infrastrukturer orienterar och fungerar utifrån prestation och resultat. Kvantitet har fått en särställning framför kvalitet. Intimitet har ersatts med intensitet. Den moderna människan pressas att prestera utöver sina biologiska toleransnivåeér, vilket förr eller senare leder till sammanbrott av människans centrala kärna, vilkens vitalitet är förutsättningen för all sund utveckling. I det hänseendet har rådande samhälle samma mönster av skenbar kortsiktig strategi som vi återfinner hos anorektikern (overachievement). Få ledande människor i samhället besitter specialistkompetens på helhetsperspektiv, eller har tilldelats mandat att utveckla processer utifrån ett sådant perspektiv.
Samhället har fått ett ”systemproblem” då det gäller behandlingen av elakartad anoreksia nervosa. Den kräver nämligen en förändring av vårdapparaten, och den utmanar den rådande strukturen som styrs av ett ensidigt ekonomiskt tänkande. (Tjäna pengar i stället för tjäna människor). Vad man inte ser i rådande och dominerande synsättet, är att den nuvarande vårdprocessen blir dyrare i kronor räknat, eftersom verkliga förändringsprocesser inte befrämjas av detta system och synsätt. A ntalet nyinsjuknade pasienter med allvarliga ätstörningar har de sista 20 åren ökat med cirka 30 procent vart 5:e år. Patienterna tvingas ut fort från vårdinrättningen, men belastar i stället statskassan via sjukskrivningar eller förtidspensionering, genom att de bli kroniska patienter eller dör en för tidig död. Mänskliga processer och utvecklande förändring kommer endast tillstånd genom tillit och läkande relationer som måste få sin tid för att utvecklas. Att förstå och verka utifrån att förvaltandet av mänskligt kapital också är ekonomi, är en utmaning för vår samhällskultur. Elak-artade anoreksier saknar tillit och närande relationer och deras behandlingsprocess kräver därför tid, och ett resursstark uthålligt engagemang från vårdapparaten, förrutom en specialkunskap över hur deras tillfrisknandeprocess kan befrämjas. Trygghet skapar tillit - tillit leder till processGenom arbetet med våra anoreksipatienter och deras familjer har vi lärt hur en tillfrisknande-process kan se ut, och hur den kan befrämjas. Genom att både ge en karta, och empatiskt dela kampen, förmedlar vi en bild av den anorektiska personlighetens intrapsykiska värld, såsom vi har tolkat den.Detta gör att patienterna lättare kan få en förståelse för sin sjukdom som en viktig del i sin fortsatta personliga utveckling. Jämsides med att vi hjälper patienterna att se och erfara sina kompetenta och funktionella sidor. Tillsammans gör detta att de för första gången tar kommandot över sin egen tillfrisknandeprocess. Genom att skapa en tillräckligt trygg och säker omsorgsmiljö där såväl barnet som föräldrarna tillåts och får stöd till att demontera sina försvar, kommer barnet att återuppta den utvecklingsprocess som stannat av tidigt i livet. Vi har gång på gång erfarit att våra patienter i ett extremt smärtuttryck förlösts från tomhet, över till smärta och ångest som formas vidare till ett äkta och nyanserat känslotillstånd. Denna process äger rum genom patientens egen inneboende ”drive” att läka sig själv, där anorexiamonstret omvandlas till ett omhändertagar-jag. Detta kan aldrig äga rum genom påtryckande dressyr utifrån. Det är enbart tillit i kommunikationen med omvärlden som kan få en människa att vilja bygga om sitt inre. I takt med att den inre utvecklingsprocessen fortskrider, avtar kontrollbehovet av den egna kroppen och den yttre världen, och därmed behovet av anoreksia-symptom. Patienten kommer på sikt att växa ifrån symptomet och ersätta det med närande och uppbyggande relationer. En gammal väletablerad uppfattning bland både patienter, föräldrar och behandlare har varit att katastrofen kommer att ske om man släpper på kontrollen och tillåter sjukdomsförsvaret att rämna. I verkligheten har katastrofen redan ägt rum. Skadan hos patienten finns redan. Den extrema smärta som patienten börjar känna när försvaren viker, är inte destruktiv utan reparativ. För att våga påbörja denna reparationsresa, behöver patienten en lots på vägen som tryggt kan ta emot och stå i samma smärta utan att förföra eller vilseleda patienten från dennes egen läkande process. Då denna smärtprocess jobbar i en regression som för personen tillbaks till tiden innan orden formades är förutsättningen för framsteg, att terapeuten är medveten om personens extrema sårbarhet i detta skede. Vid detta tillstånd jobbar man alltså bortom orden, vilket är förutsättningen för en total integrering av alla delar i jaget. Från puppa till fjärilReparationen är så omfattande att den förändrar patientens totala fysiologi, och kan därför följas mätas och studeras på olika fysiologiska nivåer i kroppen.(Bio-psyko-social modell).På ett annat sätt kan detta sägas: att vid en lyckad behandlingsgång kommer patienten genomgå en förändring som är lika radikal som från puppa till fjäril. Elakartade anoreksierVårdapparaten har i sin oförmåga försökt behandla alla anorektiker med samma sjukdomsperspektiv. Jag upplever inte att man skiljt ut godartade anorexier gentemot de elakartade. Fördelarna med att göra det är att man lättare kan anpassa behandlingperspektivet till vad respektive patient behöver för att starta sin utvecklingsprocess.Elakartade anoreksier saknar en identitetskärna och kan därför inte skilja ut sina grundläggande behov. De är därför utelämnade till omvärldens bemötande och hantering. Elakartade anoreksier har dåliga mentala redskap att hantera sin smärta, och kan därför gå in i trans som ett skydd emot den djupa smärtan. Ostabil självbildElakartade anoreksier saknar sjukdomsinsikt och stabil självbild. De saknar förmåga till reell kroppsuppfattning och genuina inre motiv till att gå in i egen behandling. Behandlingsmotivationen styrs till att börja med, enbart utifrån att de vill ta hand om sin omvärld som de upplever lider, mer än de själva. Patienten tvingas därför in i behandlingen genom familjens och/eller vårdapparatens sammanbrott av den uppstådda sjukdomssituationen.De elakartade anoreksierna styrs utifrån tomheten, vilken gör det omöjligt för dem att förmedla sin kamp till omvärlden, annat än genom sitt beteende och sina symtom. Utläkningstiden är minst 5 år och kräver alltid proffesionell vägledning under lång tid. Ett exempel på ett känd person med elakartad anoreksi är den skottska sångerskan Lena Zavaroni vars anoreksi debuterade vid 14 års ålder. Hon dog i sviterna efter en lobotomi 35 år gammal. Godartade anorexier
Godartade anoreksier har en egen kärna och identitetsupplevelse. De har en självbild, men denna är negativ. De har sjukdomsinsikt, vilket visar sig i att det finns en spontanläkning i denna grupp som inte är ringa. De svarar positivt på olika behandlingstekniker som t.ex. kognitiv beteendeterapi, familjeterapi eller ät-träning. De är inte lika sårbara för kränkningar och misslyckanden i terapisammanhang. De klarar av att urskilja det som utvecklar dem och inte utvecklar dem. De kan därför också vägleda terapeuten. Medvetande om budskapetDe godartade anoreksierna kan ofta förmedla att deras sjukdomsuttryck innehåller ett budskap till omvärlden. Utläkningstiden på en godartad anoreksi om inte läkningsprocessen förhindras, kan vara 1-3 år. Läkningsprcessen kräver ibland proffesionell hjälp, men inte alltid.En känd person som haft godartad anoreksi är vår svenska prinsessa Victoria. Litt statistik4 års arbete med anoreksia nervosa på Aker sykehus överflyttades september 1998 till Ullevål Sykehus barneavdeling. Under perioden har vi behandlat 88 pasienter med anorexia nervosa (ålder 7-18 år), därav 19 patienter (21 procent) som haft en sådan elakartad anoreksia nervosa att de krävt inleggelse på vår Barnepost 1.Samtliga ha haft lång inneliggande vårdtid, i genomsnitt 5,5 månader. De övriga patienterna med anorexia nervosa (69 stk.) har vi kunnat genomföra behandlingen med via polikliniska kontakter med vårt spiseförstyrelseteam i ett integrert samarbete med de olika barn- och ungdomspsykiatriska teamen i Oslo. Av dessa är 71 procent idag helt friska med i genomsnitt 2 års uppföljningstid efter första kontakten med oss. Förutom dessa har vi behandlat ca 140 patienter polikliniskt med ätstörningar av annan karaktär (Bulimia nervosa, Hetsätare, Ätstörningar av ospecificerad art, samt Selektiva ätbeteenden och gravida kvinnor med ätstörningar).
Goda resultat internationelltSpiseforstyrrelseteamet har således en reel stor volym pasienter som vi nu har fått erfarenheter genom, och ett behandlingsresultat som styrker vårt behandlingsupplägg (evidence-baserad behandlingsforskning). Jämfört med internationella studier ligger vi mycket högt även om vårduppföljningen ännu är för kort för deffinitiva slutsatser.(Man räknar med 6 års uppföljningstid för att få säkra och vetnskapligt helt hållbara siffror)Vi har fått unika förutsättningar att utveckla ett integrerat bio-psyko-socialt behandlings-koncept på en medicinsk barnklinik som riktar sig mot det mest svårbehandlade formerna av anoreksia nervosa. Vi har anpassat oss efter pasientenI stället för utestänga de svåraste patienterna från ett medicinsk behandlingsperspektiv, har vi anpassat perspektivet till patienterna. Detta har frammanat ett psykosomatiskt behandlingsperspektiv som integrerar det somatiska omhändertagandet med ett avancerat psykoterapeutiskt förhållningssätt, vilket är ovanligt inom vårt vårdsystem.Detta har inneburit stora uppoffringar och extrainsatser från personalen. Resultatet föreligger idag i form av ett vårdkoncept som har prövats på en annan vårdinstutition i Stavanger genom telemedicinsk handledning från vårt team, och befunnits fungera med lika gott resultat som på Ullevål Barneavdeling.
En vårdinnovation (operativsystem) har tillåtits födas fram på Ullevål som nu kan förvaltas och utvecklas vidare på andra vårdinstutitioner, förslagsvis inom barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans med ett mer integrerat samarbete med somatiska och psykiatriska vårdenheter. Helhetsperspektivet viktigtBehandlingsdebuten för elakartade anoreksier bör för att tryggas, alltid förläggas på en somatisk enhet som förstår helhetsperspektivet, för att efter en kort behandlingstid på 4-6 veckor lotsas över till en barn-undomspsykiatrisk, alt psykiatrisk enhet som tar över behandlingsprocessen.Denna vårdprocess kommer att kräva en längre vårdtid och ta specialist kompetens i anspråk. Denna vårdprocess kan kvalitetssäkras genom telemedicinsk handledning och uppföljning av det konkreta pasientarbetet. VärldsauktoriteterVåra insikter och numera praktiska kunskaper har växt fram genom våra erfarenheter i samspelet med de anorektiska ungdomarna, deras föräldrar och medarbetare på flera områden; allt från öppenvårdsteam inom barn- och ungdomspsykiatrin, privata psykoterapeuter och kollegor inom primärhelsetjenesten.Vårt team har mött och utbytt erfarenheter med världsauktoriteter som inspirerat oss och givit stöd till vår utvecklingsprocess inom området. Dessa är Kelly Vitosec, professor i psykologi, ledande terapeut i kognitiv behavioral terapi av anoreksia nervosa, Hawai. Peggy Claude Pierre, psykolog och skapare av ett eget behandlingshem för elakartad anoreksia nervosa i Victoria Canada. Charles Fishman psykiatriker och familjeterapeut som varit en av pionärerna för behandling av spiseforstyrelser vid Child Guidance Clinic i Philadelphia, USA. Cecile Herscovici, familjeterapeut och professor i psykologi, Buenos Aires, Argentina, samt Christofer Gillberg professor i barn- och undomspsykiatri i Göteborg. Forskningstudie på gångVårt team förbereder nu en prospektiv forskningstudie rörande tillfrisknandeprocessen vid allvarlig anorexia nervosa ur ett bio-psyko-socialt perspektiv.Men framförallt vill jag lyfta fram och tacka dem som jag samarbetat närmast med under mina fyra verksamma år på barnavdelningen, först på Aker sykehus och därefter på Ullevåls barnklinik. Det är vi i teamet och våra verksamhetsansvariga som genomlevt den största slipningen gentemot varandra då det gällt att gemensamt lära, förstå och behandla anorektikernas tillfrisknandeprocess. Vi har lärt oss att ”the proof of the pudding lies in the eating, not in the recipy”. Av Olof Ulwan/Diana Widmark |
29.05.2001 11:42 Lærer jenter å like seg selv 27.04.2001 12:23 Homohets rammet landslagsspiller 27.04.2001 10:23 Sex-slaver fra Balkan 22.04.2001 03:58 Kamp mot trygdemisbruk 09.04.2001 13:41 Den yngste krigsdeltakeren med medalje 02.03.2001 14:58 Behandling av anoreksi 15.12.2000 13:43 Abortforebygging - penger ut av vinduet? 14.12.2000 20:05 Født skyldig 14.12.2000 14:05 Stadig flere lider av spiseforstyrrelser 14.12.2000 08:16 Å testamentere bort kroppen sin |
| Copyright NRK © 2001 - Telefon: 815 65 900 - E-post: info@nrk.no - 03.01.2009 00:11 |
