Hopp til innhold

Ønsker mer storlaks til Karasjok

Tanavassdragets fiskeforvaltning vil at en større del av storlaksen skal komme seg opp i den øvre delen av vassdraget.

Tanalaks

Tanavassdragets fiskeforvaltning er et lokalt forvaltningsorgan som har ansvar for fisk og fisket på norsk side av Tanavassdraget, og er etablert som en oppfølging av Finnmarksloven.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Derfor foreslår den blant annet å begrense drivgarnfisket, noe som blir godt nytt for fiskere i Karasjok-området.

– Vi i øvre del av Tana-vassdraget har lenge prøvd å få begrensninger når det gjelder drivgarnsfisket. Jeg synes det er veldig bra at det blir endel begrensninger. Det er for å bevare storlaksen som er på vei til gytinga.

Det sier leder for sonestyret i Karasjok, Edvard Nordsletta.

30 prosent mindre fiske

Tanavassdragets fiskeforvaltning med leder Hans Erik Varsi har lagt fram et forslag til begrensninger av laksefisket i Tanavassdraget.

Målet er å redusere fisket med 30 prosent.

Det vil man oppnå ved å begrense antall stangfiskere på populære fiskeplasser og ved å redusere garn- og drivgarnfisket, ifølge Varsi.

Alle må ta et tak

Nordsletta mener alle må ta et tak for at dette skal lykkes:

– Jeg regner med at det kommer flere reduksjoner. Vi har også lenge kjempet for å redusere stangfisket. Også i øvre delen er vi veldig interessert i å innføre tiltak.

Omtrent 800 kan fiske

Det totale antallet med rettighetshavere i Tana og Karasjok er henholdsvis 247 og 90.

Disse har rett til å fiske med fastbundne redskaper som stengsel, stågarn og drivgarn.

På finsk side hadde man i 2010 443 personer rett til drivgarnsfiske.

Totalt har omtrent 800 personer på finsk og norsk side slike fiskerettigheter.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.