Hopp til innhold

Tolv bidrag med i Liet-Lávlut

Det er ikke bare Sápmi som velger sitt bidrag til Liet International gjennom en regional sangkonkurranse. Flere andre språkregioner gjør det samme.

Liet International 2011

Det er mange spennende minoritetsspråk å høre under finalen i Liet International 2011.

Foto: Skjermdump: Dan Robert Larsen / NRK

Hvis partyjoikerne i den samiske gruppa rOlfFa likevel kommer til å stille i finalen i Udine i nordøst Italia 19. november i år, så blir de å konkurrere med 11 andre bidrag.

Bidragenes vei til finalen er veldig forskjellig.

Mer enn 40 innsendte bidrag

Utvelgelsesjuryen til Liet International 2011 har i år mottatt mer enn 40 bidrag på mer enn 20 forskjellige europeiske språk. Av disse innsendte bidragene har juryen valgt ut fem band.

Disse er «Noid» fra Den Karelske Republikken (Russland), «Silent Woo Goore» fra Republikken Udmurt (Russland), «Manam» fra Skottland (Storbritannia), «Siroka» fra Baskerland (Spania/Frankrike) og «Aoife Scott» fra Irland.

Utvelgelsesjuryen besto av musikere og musikkspesialister fra Asturias (Spania), Friuli (Italia), Russland og Friesland (Nederland). Lederen for juryen er den frisiske saksofonisten Anne Zwaga.

Tre bidrag er valgt ut gjennom egne musikkonkurranser i sin egen språkregion. En av konkurransene er «Premiu al Meyor Cantar» i Spania, der vinneren «Skama La Rede» går direkte til Liet-finalen. Som kjent ble det samiske bidraget rOlfFa valgt gjennom musikkonkurransen Sámi Grand Prix. Og vinneren i den frisiske sangfestivalen «Liet» i Ljouwert/Leeuwarden, Janna Eijer, er også direktekvalifisert til finalen i Liet International.

To bidrag er valgt gjennom sangfestivalen «Suns» i Grisons-regionen i Sveits. I denne sangkonkurransen deltar band/artister som synger på forskjellige minoritetsspråk i Italia, Sveits, Østerrike og Korsika.

Det siste bidraget blir valgt gjennom en sangfestival på Færøyene. Det er der fjorårets vinner Orka kommer fra.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.