Hopp til innhold

Fujimori leder så vidt i Peru

Den konservative Keiko Fujimori har en knapp ledelse over venstrekandidaten Ollanta Humala en uke før presidentvalget i Peru.

Keiko Fujimori

Den fengslede eks-presidenten Alberto Fujimoris datter Keiko leder foran presidentvalget i Peru neste helg.

Foto: ERNESTO BENAVIDES / Afp

Ifølge en måling gjort av instituttet Ipsos, har Fujimori støtte fra 50,5 prosent av velgerne, mens Humala støttes av 49,5 prosent.

Ollanta Humala

Ollanta Humala.

Foto: ERNESTO BENAVIDES / Afp

En annen måling som er gjort av CPI, gir Fujimori, som er datter av den fengslede ekspresidenten Alberto Fujimori, en oppslutning på 51,8 prosent, mens den tidligere offiseren Humala har 48,2 prosent.

Fujimori har imidlertid en større ledelse i en tredje måling som er foretatt av Datum. Der har hun 52,3 prosent, mens Humala har 47,7 prosent.

De to kandidatene er på hver sin politiske fløy, mens to sentrum-høyrekandidater ble slått ut i første valgomgang.

Fujimori ligger for langt til høyre for mange konservative, mens Humala sliter med å overbevise sentrumsvelgere om at han har distansert seg fra Venezuelas president Hugo Chavez.

Dømt for maktmisbruk i presidentperioden

Keiko Fujimoris far, Alberto Fujimori var Perus president fra 28. juli 1990 til 17. november 2000.

Alberto Fujimori

Perus tidligere president Alberto Fujimori.

Foto: HECTOR MATA / AFP

Alberto Fujimori (72) ble født i Lima av japanske foreldre som var fra Kumamoto, men hadde flyttet til Peru i 1934.

Fujimori fikk æren for å ha stabilisert økonomien etter den omskiftelige tiden under Alan García, under hans styre ble det også fred etter årevis med interne stridigheter.

Han ble samtidig kritisert for sitt autoritære lederskap, spesielt etter det såkalte «auto-kupp» i 1992. Mot slutten av år 2000 dro han på et møte i Asia-Pacific Economic Cooperation i Brunei, og fortsatte derfra til Japan hvor han kunngjorde at han gikk av som president.

Han har senere blitt dømt til flere lange fengselsstraffer i Peru for maktmisbruk under presidentperioden.

Kilde: Wikipedia

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.