Hopp til innhold

Arahavdi

Go dás geahčat bajás váriid guvlui de oainnát ráji gos muorat eai šat šatta, dat lea orda. Ja dákko báikkiid lea okta báiki man gohčodit Fávrrosorda. Dohko lea okta olmmoš dolin čiehkan ruđaid ja silbbaid. Nu gohččon Árahavdái. Muhto dan hávddi ii leat álki gávdnat, ja vaikko gávnnalit, de ii leat dušše váldit daid ruđaid. Girječálli Johan Turi čálii dan árahávddi birra ná:


Árahávddiid daihe čiegáid birra

Čiehká biddjojuvvo juvvii ja alla dievá nala. Ja dat biddjo muhtumin sániiguin nu, ahte eai oaččo váldit iežát go sogat. Ja jos iežát váldet, de ráimmahallet. Ja dan dihte eai duostta váldit čiegáid, vaikko dihtet gal gos dat leat. Boares sámit hupmet olu daid čiegáid birra, ahte dat leat eatnamis. Ja sin huma mielde lea gale nu, ahte sii dihte deid čiegáid sulaid gos dat leat. Ja hupme olu ahte das lea okta čiehká, ja dan báikkis lea maiddá čiehká. Ja hohke vuolgit váldit, muhto sii balle dein čiegáin, deinnago sii ledje ožžon dieđu soapmásiin, geat ledje váldán soames čiegás ruđaid, ahte váralaš dat lea váldit.

Dat lea dakkár, ahte gii gávdná dakkár čiegá, mas leat jápmán dat isidat ja árbbálaččat, de go rahpasa gievdneravda, ja álgá oažžugoahtit, de dat álgá baldalit. De rievdá dat gievdneravda, maid lea doallame vuovssá oaivin, ja go ii olmmoš luoitte, de rievdá stuora cuoppun, ja de fas rievdá gearpmašin, ja de rievdá vaikko makkárin. Muhtumin álgá buollit ruoná dollan, ja de viimmat boahtá ieš beargalat su hámiinis. Ja de galgá dadjat ná: "Don it dárbbaš daid, don birget go oaččut olbmuid sieluid helvehii, mana eret, sáhtán!" - nugo lea čállojuvvon rámmáhii. Ja de galgá sivdnidit golmma persovnna nammii: "Mon dáid dál válddán ." Ja de luhpet visot. Ja de son oažžu dan čiegá váldit ráfis. Muhto roahkkat dat galgá, gii daid dahká visot, mat leat ovdalis muitaluvvon.

Muhto dat, mat leat biddjojuvvon sániiguin, daid ii oaččo olggos muđui go lea stuora noaidi.
Daid ii dáidde jáhkkit oktage duohtan, ahte dat čiegát leat ollenge. Ja ii dát čállige riekta jáhkále, vaikko lea gullan olu váhnemiinnis ja olu iežáin, muhto son lea oaidnán ieš, go su áddjá válddii ruđaid, gosa leai čiehkan eatnamii bávtti vuollái, unna juovas leai, gosa leai bidjan.

Ja okta čiehká leai sin humas dahje dieđus, ahte das galggalii olu ruhta; das ledje gávdnan olu smávva silbaruđaid dan geađgeguoras. Ja dat dovddai, ahte das leat olbmot orron, ja ahte dat geađgi leai biddjojuvvon. Ja dat leai hui stuoris, dakkár ahte ii lean moatti olbmo bidjamis. Muhto dat lohket boares sámit, ahte daid leat dološ ruoššačuđit bidjan dasa, daid ruđaid ja silbbaid, maid leat rievidan sámiin. Ja dain báikkiin duoddariin gávdnojit dakkár njuolat, mat leat adnon dávgenjuollan. Ovtta lea dát čállinai gávdnan dakkár njuola.

Dan seammá geađggi birra lasi muitalus

Okta olmmoš vulggii dan geađggi lusa dan várás ahte son roggá dan geađggi vuollái ráiggi ja váldá dan čiegá eret. Ja go son bođii lahka, de šattai mierká, illá deaivvai ruoktot. Ja go firtii, de son vulggii fas dohko dan geađggi lusa ja galggai geahččalit ohcat dan čiegá. Ja go son bođii lahka, de son oaidná, go čohkaha dan geađggi nalde rievssat. Ja go son boahtá lagabui, de dat loddi šaddá stuorisin, ja šattai nu stuorisin go olmmoš. Ja de álggii sivvu ballat nu sakka, ahte fertii vuolgit ruoktot. Ja dan rájis ii leat son mannan dan geađggi lusa dainna jurdagiinna ahte váldit ruđaid. Eaige leat iežátge geahččalan roggat dan báikki, vaikko vissásii jáhkket ahte das leat ruđat.

Ja dát čálli dovdá dan olbmo, gii lea guovtte háve vuolgán dan čiegá roggat, ja dan namma lea A.N. Eira. Ja dat báiki gávdno nuorttabealde Nuorta-Ráissa, dat gohčoduvvo Fávrrosordan. Dan dihte eatnamiid namat leat dakkárat go dain gávdnojit geasseorohagat ja lea hui čáppat ja rássái. Ja johtolat lea hui alla duoddarat, maid badjel johtet giđđat ja čakčat. Ja dan geasseorohagas maiddá gávdno okta stuora geađgi, man namma lea Onnegeađgi. Ja das leat állit máŋga. Ja daid álliid vuolde atnet sii gálvvuid. Ja go sii giđđat vuohččán bohtet dan Onnegeađggi lusa, de sii buorástallet ja humahallet dego nuppi olbmo, ja jugástallet viinni ja njorrestit veháš eatnamii, ja dadjet: "Dále dutnjenai, jugis donnai veháš."

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK