Hopp til innhold

Passerte millionen - igjen

Samiske akademikere gjør det godt. Høgskolerektor Steinar Pedersens samlede inntekt og formue var i fjor på over 2,5 millioner kroner.

Steinar Pedersen

Høgskolerektor Steinar Pedersen tjente bedre i 2009 enn året før. Sjekk tallene lenger ned i artikkelen.

Foto: Åse Pulk / NRK

Rektor ved Samisk Høgskole tjente mer i fjor enn året før. Skattetallene for fjoråret viser at tanaværingen Steinar Pedersen tjente 809 989 kroner i løpet av inntektsåret 2009, noe som er 213 351 kroner mer enn året før. I tillegg økte formuen til Pedersen fra 1 383 856 til 1 705 768, altså en økning på 321 912 kroner.

Men økt inntekt betyr også økt skatt. I 2008 betalte Steinar Pedersen 237 245 kroner i skatt, mens han i fjor måtte ut med 309 709 kroner til statskassa.


Millionformue

Liv Østmo

Forsker Liv Østmo.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Også forsker Liv Østmo ved Samisk Høgskole i Kautokeino kan skilte med å ha passert millionen.

Mens formuen til Østmo i 2008 var på 956 713, viser skattetallene for 2009 at formuen har økt til 1 177 883. Forskeren har tjent mindre i fjor enn året før og har følgelig også betalt mindre i skatt i 2009.

Her er et lite utvalg av hva personer som er tilknyttet samiske utdannings- og forskningsarenaer tjente i året som gikk:

Samisk utdanning og forskning

NAVN

FØDT

INNTEKT

FORMUE

SKATT

Steinar Pedersen, rektor

1947

809 989

1 705 768

309 709

Anders J.H. Eira, direktør

1971

620 746

565 534

231 699

Jelena Porsanger, direktør

1967

524 304

0

175 723

Asta Balto, 1. amanuensis

1948

485 167

956 975

158 719

Liv Østmo, forsker

1953

439 282

1 177 883

146 442

Nils Øivind Helander, 1. amanuensis

1949

430 802

0

143 294

Marit Breie Henriksen, prorektor

1967

484 005

0

152 942

Nils Jørgen Nystø, rådgiver

1963

371 848

30 653

116 079

Harald Gaski, 1. amanuensis

1955

790 715

1 433 642

332 553

Ande Somby, 1. amanuensis

1958

571 327

0

224 212

Ekspander/minimer faktaboks

Sammenlign tallene selv. Slik var situasjonen i 2008:

Utdanning og forskning

NAVN

FØDT

INNTEKT

FORMUE

SKATT

Steinar Pedersen, rektor

1947

596 638 

1 383 856 

237 245 

Anders J.H. Eira, direktør

1971

654 077

0

240 402 

Jelena Porsanger, direktør

1967

468 987 

169 605 

Asta Balto, 1.amanuensis

1948

399 652

0

124 536 

Liv Østmo, forsker

1953

463 938

956 713 

155 421 

Nils Øivind Helander, 1. amanuensis

1949

408 382 

0

139 096 

Marit Breie Henriksen, prorektor

1967

445 617 

0

143 602 

Nils Jørgen Nystø, rådgiver

1963

380 570 

0

120 308 

Harald Gaski, 1.amanuensis

1955

676 967

1 140 376 

279 955

Ande Somby, 1.amanuensis

1958

606 952 

0

281 794 

Ekspander/minimer faktaboks

Korte nyheter

  • Dieđihit eambbogo 30 goddon Israelea falleheamis Syriijas

    Siviila olbmot ja soalddáhat galget leat goddon israelalaš áibmofalleheamis Syriijas, syriijalaš eiseválddiid dieđuid mielde.

    Eanetgo 30 olbmo galget dieđuid mielde goddon.

    Dieđuid mielde galgá Israel fallehan Aleppo gávpoga mannan ija diibmu 01.45 báikkálaš áigge.

  • – Alimus Hálddahusriekti bággeha ii-sápmelaččaid Sámediggái 

    Sámiráđi ságadoalli Áslat Holmberg oaivvilda, ahte Suoma Alimus Hálddahusriekti (AHR) badjelgeahččá sámi álbmoga.

    – AHR lea ođasmahttán mearrádusaid, mat leat gávnnahuvvon rihkkut sápmelaččaid vuoigatvuođa friddja politihkalaš ortniiduvvamii, oaivvilda Holmberg.

    AHR lea mearridan, ahte mannan čavčča sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Riekti lea gieđahallan badjel čuođi sámediggeválggaid válgalogahallama ja válgabohtosa guoski váidaga.

    – AHR fas bágge Sámedikki dohkkehit 72 ii-sápmelačča ižas jienastuslohkui. Ná áitá Sámedikki legitimitehta sápmelaččaid ovddastanorgánan, cuiggoda Holmberg.

    Aslak Holmberg
    Foto: Piera Heaika Muotka / Sámiráđđi
  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi